Interstellär transport

Astrobiologi

Transportteknologin har gått oerhört snabbt framåt inom de hemliga rymdprogrammen (SSP). Varje innevånare på Jorden har betalt i storleksordningen en procent av sin totala inarbetade inkomst till dessa program på olika sätt. Så därför bör teknologin tillhöra oss alla. Tack vare att Förenta Staternas Flygvapen och Flotta från ca år 2016 har bytt utomjordisk allians från den negativa till en positiv så pågår ett avslöjande av många av de fantastiska teknologier som dessa två (före detta) hemliga rymdprogram har utvecklat. Detta har vi bl a president Donald Trump att tacka för.

Rymdteknologi kan utvecklats på följande fyra huvudsätt:

  1. Uppfinnare har kommit på det: Duktiga ingenjörer och vetenskapsmän kan komma på många bra idéer. Det går dock bara att ta ett steg i taget från forskningens framkant på detta sätt. Ideer kan även i vissa fall komma telepatiskt via drömmar. Den främste ingenjören och uppfinnaren som jag känner personligen, en tysk som är världsledande på utveckling av vågledarfilter till telekomindustrin, antydde en gång att hans bästa ideer kom till honom i sömnen. Nikola Tesla (1856-1943) fick sina bästa ideer, inklusive den om växelströmselmotorn, genom drömmar.
  2. Fått från utomjordingar: Från civilisationer som vill att människan på Jorden skall utvecklas snabbt av olika anledningar. Här kan människan få teknologi som annars skulle ha tagit tusentals år att utveckla på egen hand.
  3. Bakåtingengörning från kraschade rymdskepp: ETVer har bärgats och teknologin i dem har efter omfattande studier återskapats. Är svårare än att få teknologi direkt medvetet från utomjordingar.
  4. Handel: Vi har bytt till oss den från andra civilisationer.

Framdrivningssystem

En rymdfarkost behöver framdrivningssystem som genererar mycket kraft för att kunna flytta på sig. Det traditionellt vanligaste är kemiska raketer men det finns andra som är mindre eller mer realistiska resetidsmässigt och implementationsmässigt.

Kemisk raket

Energirik gas blandas med oxidant, båda vanligtvis kylda till vätsketillstånd för rimlig platsåtgång. Exoterm reaktion sker som utvidgar gasen. Genom att förbränningen sker i ett lämpligt utformad öppen geometri, s k dysa, så sker expansion förflyttning av farkosten genom Newtons Andra lag om kraft och motkraft. Detta framdrivningssystem är väldigt ineffektivt jämfört med andra sätt beskrivna nedan.

Atomkraftsbaserad gasdrift

Framdrivning baserad en medhavd kyld eller ihoptryckt gas som värms upp av atomkraft är möjlig både med fission och fusion. Denna typ av framdrivning utvecklades under 25 år efter Andra Världskriget parallellt av flera olika företag som Aerojet-Westinghouse och fungerade utmärkt[1]. Man matar lämpligtvis in flytande väte i en urandriven fissionsmotor som värmer upp vätet till i storleksordningen 4000 grader Celsius. Effektutveckling i storleksordningen flera GigaWatt går lätt att uppnå (t ex 4,4 GW från Phoebus 2 utvecklad år 1968), från går robust och är bara begränsad av hur mycket vätgas som kan tillföras. Väte är Universums vanligaste grundämne och finns interstellärt mellan stjärnorna. Det kan teoretiskt sätt samlas in av en rymdfarkost under drift. Det går därmed att tredubbla lastvikten på en rymdfarkost till Mars på detta sätt jämfört med en konventionell kemisk raket.

Fusionsbaserad jondrift

Genom att framförallt använda deuterium (D), tritium (T) och helium (He) för fusion kan oerhörda mängder energi frigöras. 3He + D -> 4He + p + 18,3 MeV. Tack vare att partiklarna är laddade går det att styra dem med ett magnetfält och därmed få framåtdrivning åt önskat håll. 18,3 miljoner elektronvolt är oerhört mycket inom atomvärlden. Har man ett kilo av helium och deuterium så skulle man få ut i storleksordningen 100 miljoner kilowattimmar ur denna. Har man bränsle avsett för en timmes drift så kan man få en effektutveckling på 100 GW med detta system. D v s i storleksordningen tio gånger mer än med fissionskraftsbaserad gasdrift.

Antimateriebaserad jondrift

Genom att utvinna antimateria och lagra denna i ett starkt magnetfält innan användning så kan man få ut ännu mer energi än genom fusion av deuterium eller helium. Genom annihilation där antimateria slår ihop sig med materia av samma typ så konverteras hela materian gånger två till energi istället för bara ett fåtal procent av den. Verkningsgraden blir därmed i storleksordningen 100 gåner bättre än vid fusionsbaserad jondrift.

Biefeld-Brown-effekten

Fenomen inom elektrogravitation där applicerandet av ett starkt magnetfält mellan två elektriskt laddade plattor leder till en kraftkomposant utan koppling till Newtons Andra lag, som inte lyder kraft skapas av motkraft, annat än om hela Universum och dess bakgrund står för motkraften[2]. I storleksordningen en watt energi ger upphov till två Newtons kraft.

Fenomen inom elektrogravitation där applicerandet av ett starkt magnetfält leder till en kraftkomposant utan koppling till Newtons Andra lag, som inte lyder kraft skapas av motkraft, annat än om hela Universum och dess bakgrund står för motkraften.

Hall-kvanteffekten

Q-thruster är en form av vakuumfluktuationsbaserad framdrivning som genom användning av elektriska och magnetiska fält trycker kvantpartiklar som elektroner och positroner i ena riktningen medan Q-thrustern flyttar sig åt andra hållet p g a Newtons Andra lag. Effektiviteten är 0,4 Newton per kilowatt vilket är sju (7) gånger den hos Hall truster.

Alcubierre-White förvrängningsdrift

Det går att använda en förvängningsdrift (warp drive) baserad på en White torus som beskrivs av den metrik som Miguel Alcubierre (1964- ) grundlade och Harold White förädlade. Till skillnad från Alcubierres sfär, som kräver exotisk materia med negativ energi i en mängd motsvarande hela Universums, så är Whites förvrängningsdrift praktisk och använder vanlig energi där frekvensen hos energin oscillerar snabbare än ljushastigheten. Torusen befinner sig i normalplanet till färdriktningen. Ett elektromagnetiskt fält kan ändra sin riktning i en hastighet som överstiger ljusets i vakuum utan att bryta mot relativitetsteorins lagar. Förvrängningsdriften skapar en utåtriktad, negativt tryck på rumtiden i alla riktningar. Detta skapar en sfärisk förvrängningsfältsbubbla av rumtid som effektivt separerar rumtiden inuti bubblan från rumtiden utanför den. Whites förvrängningsdrift är även kontrollerbar.

Skapandet av bubblan

En ljusstråle som skickas ut framåt inifrån bubblan går med ljusets vanliga hastighet. Fotoner som skickas ut framåt utanför bubblan verkar gå långsammare än ljushastigheten i vakuum. Genom att arrangera materian/energin i White-ringen i en lågdensitetskonfiguration så kommer området inuti bubblan att vara negativ i energi jämfört med utsidan. Det leder till ett frånstötande negativt fält. Antigravitation. Ett förvrägningsfält. Detta antigravitationsfält motverkar för tidsdelatationen som annars sker vid relativistiska hastigheter. Och minskar även rymdskeppets effektiva massa. Därför tillåter förvrängningsdriften farkosten att accelerera snabbare än annars eftersom massan, och därmed trögheten hos farkosten, är reducerad.

Femte dimensionen

Elektromagnetiska fält är rörelse genom rum som är krökt i fem dimensioner. Krökning av rumtiden kan åskådliggöras i tre dimensioner genom som en duk som trycks ner av tunga kulor. Låter man duken färdas neråt genom ett plan fås en portal. Elektromagnetism involverar både krökning och rotation in i och genom den femte dimensionen.

Whites snabbt energioscillerande torus leder till följande sju viktiga saker:

  1. Mjukar upp rumtiden: Som vanligtvis är mycket styv. I analogi med en borr som rör sig i hög hastighet genom ett hårt material.
  2. Separerar intern från extern rumtid: Genom skapandet av en sfärisk förvrängningsfältsbubbla i rumtiden som effektivt skärmar av intern rumtid från extern.
  3. Lokalt platt rumtid: Skapas en region av euklisk rumtid i dess mitt, som konserverar lokal rumtid så att rymdskeppet aldrig överskrider ljushastigheten i vakuum inuti bubblans referensram.
  4. Reducerar mängden energi som behövs för att förvränga rumtiden drastiskt.
  5. Hyperrymd: Allt inuti bubblan flyttas till en högre dimension av rumtid.
  6. Mångdubblar bubblans hastighet: Till följd av ovanstående punkter. Vilket leder till...
  7. Överljushastighet: Tillåts av förvrängningsdriften genom att avgränsa rumtidens dilatation, distortion och massförändring.

Genom att gå tillräckligt långt in i hyperrymden så slutar rymdfarkosten att interagera elektromagnetiskt med allt. Att färdas i rumtiden i överljushastighet kan alltså fundamental påverkan på rummet och det spirituella.

Tecken på att förvräningsdrift fungerar

  1. Universums allt snabbare expansion kallad inflation.
  2. Casimir-effekten där negativ massa/rum/tryck kan skapas.
  3. Krökandet av rumtiden enligt allmän relativitetsteori.
  4. Chung-Freese matematiska metrik för högre dimensioner av rumtid.
  5. Gravitationsvågors bevisade existens via LIGO.
  6. Varierbar ljushastighet.
  7. Propagator.
  8. White-Juday förvrängningsfältsinterferometer.
  9. Kvantvakuumdrift.

Alcubierre-Froning förvrängningsdrift (Antigravitationsdrift)

Alcubierre-Froning förvrängningsdrift[7], [8] (warp drive) är fysikaliskt och ingenjörsmässigt enklare än Alcubierre-White förvräningninsdrift. Den viktigaste delen hos Alcubierre-Froning är dess fotonsköldssystem som även fungerar som en skärm. Det skickas ut från ytan hos farkosten. Genom att använda "villkorade" fotoner för att stöta ifrån alla typer av strålning utan motstånd så sker följande.

  1. Reduceras, eller totalt elimineras, farkostens massa.
  2. Den elektromagnetiska permeabiliteten hos rumtiden minskar med konsekvensen att ljusets hastighet i och runt rymdfarkosten ökar.

Den är till för följande syften:

  1. Eliminerande av atmosfärisk friktion.
  2. Skydd från strålning och rymdskräp.
  3. Neutraliserande av massa.
  4. Skärma bort tidsdilitation (oönskat tidsresande).
  5. Skärma bort andra relativistiska effekter.
  6. Genererande av accelerationsassisterande effekt.
  7. Extrahera energi från farkostens rörelse genom kvantvakuumet.
  8. Genom en kombination av ovanstående effekter, tillåta överljushastighet.

Temporär tachyondrift

Utvecklade temporär drift genom att använda tachyoner. Transporterar farkosten från ett ställe till ett annat nästan ögonblickligen genom underrymden. Har temporär buffert för at QCC använder kvantsammanflätning för att kunna kommunicera mellan två punkter ögonblickligen.

Artificiell gravitation

Biologiska varelser är känsliga för acceleration. Vi tål inte mer än tiotalet jordyteaccelerationer ens under korta tidsperioder. Och mår inte heller bra av frånvaro av gravitation, s k mikrogravitation, under längre tid. Därför behöver de förhållanden som finns på moderplaneten återskapas i rymden beträffande gravitation, luftsammansättning och tryck. Gravitation kan simuleras på en rymdfarkost med ett roterande hjul, med framåtdrivning kontant accelererande eller att skapa en bubbla där rumtiden är platt.

Roterande hjul

Att använda roterande hjul med radien r som sätts i rotation kring sin axel med frekvensen f uppfanns av ryssen Konstantin Tsiolkovsky (1857-1935) år 1903. Konceptet utökades av slovenen Herman Potocnik (1892-1929). Och användes av Werner von Braun (1912-1977) i hans bok om rymdprogrammet som gjorde att konceptet idag även kallas för Von Braun-ring. Centripetalaccelerationen blir a = -(2*pi*f)2*r.

1 g-farkost

Farkost med framdrivningssystem som kan ge konstant acceleration på 1 g (9,8 m/s2) för att simulera gravitationens storlek på Jorden. Det gör att människorna som reser med farkosten inte kommer att påverkas av mikrogravitiationens konsekvenser för kroppen. Vilket är fallet i omloppsbana runt Jorden som på rymdstationen ISS.

Det tar mindre än ett år att komma upp i ljusets hastighet i vakuum med 1 g acceleration klassiskt sett. P g a relativistika effekter så krävs dock allt mer energi ju närmare ljushastigheten farkosten kommer för att bibehålla accelerationen på en Jordytegravitation.

En 1 g-farkost går att skapa praktiskt sett med atomdrift eller solsegel. Solsegel acceleration är oberoende av avståndet ifrån stjärnan eftersom gravitationen minskar lika snabbt som strålningstrycket avtar. Men är primitiv jämfört med framdrivningssystem baserat på kvantvakuumeffekter.

Förvrängningsdrift

Genom att avskärma rumtiden i rymdskeppet ifrån rumtiden utanför med en sfär av snabbt pulserande rumtid så blir medresenärer frånkopplad från de i stort sett r godtyckligt stora accelerationer som sker utanför den artificiellt påverkade rumtidsbubblan. Det är den i särklass bästa lösningen av de uppräknade. Men Alcubierre-Froning förvräningsdrift så får man dessutom framdrivningsenergin ifrån det obegränsade nollpunktsfältet.

Skydd mot objekt i farkostens väg

Ett problem som är fundamentalt vid interstellär transport är att rymdfarkosten kan kollidera med bl a mikroskopiska partiklar, rymdgrus, kometer och asteroider i dess väg. Detta behöver lösas för att kunna färdas i höga hastigheter. Det behövs någon typ av energifält framför rymdskeppet som reflekterar undan objekten. Patent inlämnat av Pais år 2015-08-23 och publicerat 2018-11-20 illustrerar en sådan funktion[9]. Patentet utgör en del av Alcubierre-Froning förvrängningsdrift.


Källor:
[1]: Stanton Friedman - Flying Saucers and Science @ YouTube, 2018-06-28.
[2]: Biefeld-Brown effect @ Wikipedia, 2020-01-20.
[3]: Rotating wheel space station @ Wikipedia, 2020-01-25.
[4]: Tompkins, William Mills: "Selected by Extraterrestrials", CreativeSpace Independent Publishing Platform, 2015-12-09.
[5]: AsteronX.com, 2020-01-20.
[6]: "An explanation of the Alcubierre-White Warp Drive | AsteronX" @ YouTube, 2020-01-25.
[7]: "An explanation of the Alcubierre-Froning Warp Drive part I | AsteronX" @ YouTube, 2020-01-26.
[8]: "An explanation of the Alcubierre-Froning Warp Drive part II | AsteronX" @ YouTube, 2020-01-26.
[9]: "Electromagnetic field generator and method to generate an electromagnetic field" @ Google Patents, 2018-11-20.
[10]: "Craft using an inertial Mass reduction Device" @ Google Patents, 2018-12-04.
[11]: "Piezoelectricity-induced room temperature Superconductor" @ Google Patents, 2019-02-21.
[12]: Harold White: "Warp Field Mechanics 101", NASA Johnson Space Center, 2011-02-09.
[13]: Dr. Harold White - Eagleworks Laboratories: Advanced Propulsion @ YouTube", 2014-11-05.
[14]: The Drive: "Docs show Navy got UFO Patent granted by warning of similar Chinese tech advances", 2019-06-28.
[15]: The Drive: "Navy's advanced Aerospace tech Boss claims Key UFO Patents is operable", 2019-08-02.
[16]: The Drive: "The secretive Inventor of the Navy's bizarre UFO Patens finally talks", 2020-01-22.

Tillbaka till Kosmologikas hemsida

© Copyright 2018- Christian Målmark E-postadress

Nästa sida
Copyright © www.kosmologika.net. Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk. Användning i undervisningssyfte eller kommersiella syften är ej tillåten utan tillstånd. Läs mer här: https://www.kosmologika.net/Copyright.html.