Astrobiologi
|
Transportteknologin har gått oerhört snabbt framåt inom de hemliga rymdprogrammen (SSP). Varje innevånare på Jorden har betalt uppskattningsvis minst en procent av sin totala inarbetade inkomst till dessa program på olika sätt. Så därför bör teknologin tillhöra oss alla. Tack vare att Förenta Staternas Flygvapen och Flotta från ca år 2016 har bytt utomjordisk allians från den negativa till en positiv så pågår ett avslöjande av många av de fantastiska teknologier som dessa två (före detta) hemliga rymdprogram har utvecklat. Detta har vi bl a president Donald Trump att tacka för. Rymdteknologi kan utvecklats på följande fyra huvudsätt:
Rymdflottan (Star Fleet)Galaktiska Federationen av Världar har hjälpt Jorden och specifikt Förenta Staternas Flotta att bygga ett rymdprogram. Personer som William Tompkins fick information av kvinnor med nordiskt utseende. Resultatet blev Solar Warden. Detta infiltrerades snart av Ciakahrreptilierna men farkosterna finns i drift än idag. Dessa används som grunden till Space Force som president Donald Trump (1943- ) grundade i slutet av år 2019. Som ligger till grunden till Rymdflottan, Star Fleet, som skall försvara Jorden mot negativt utomjordiskt inflytande inom en snar framtid. FramdrivningssystemEn rymdfarkost behöver framdrivningssystem som genererar mycket kraft för att kunna flytta på sig. Det traditionellt vanligaste är kemiska raketer men det finns andra som är mindre eller mer realistiska resetidsmässigt och implementationsmässigt. Kemisk raketEnergirik gas blandas med oxidant, båda vanligtvis kylda till vätsketillstånd för rimlig platsåtgång. Exoterm reaktion sker som utvidgar gasen. Genom att förbränningen sker i ett lämpligt utformad öppen geometri, s k dysa, så sker expansion förflyttning av farkosten genom Newtons Andra lag om kraft och motkraft. Detta framdrivningssystem är väldigt ineffektivt jämfört med andra sätt beskrivna nedan. Atomkraftsbaserad gasdriftFramdrivning baserad en medhavd kyld eller ihoptryckt gas som värms upp av atomkraft är möjlig både med fission och fusion. Denna typ av framdrivning utvecklades under 25 år efter Andra Världskriget parallellt av flera olika företag som Aerojet-Westinghouse och fungerade utmärkt[1]. Man matar lämpligtvis in flytande väte i en urandriven fissionsmotor som värmer upp vätet till i storleksordningen 4000 grader Celsius. Effektutveckling i storleksordningen flera GigaWatt går lätt att uppnå (t ex 4,4 GW från Phoebus 2 utvecklad år 1968), från går robust och är bara begränsad av hur mycket vätgas som kan tillföras. Väte är Universums vanligaste grundämne och finns interstellärt mellan stjärnorna. Det kan teoretiskt sätt samlas in av en rymdfarkost under drift. Det går därmed att tredubbla lastvikten på en rymdfarkost till Mars på detta sätt jämfört med en konventionell kemisk raket. Fusionsbaserad jondriftGenom att framförallt använda deuterium (D), tritium (T) och helium (He) för fusion kan oerhörda mängder energi frigöras. 3He + D -> 4He + p + 18,3 MeV. Tack vare att partiklarna är laddade går det att styra dem med ett magnetfält och därmed få framåtdrivning åt önskat håll. 18,3 miljoner elektronvolt är oerhört mycket inom atomvärlden. Har man ett kilo av helium och deuterium så skulle man få ut i storleksordningen 100 miljoner kilowattimmar ur denna. Har man bränsle avsett för en timmes drift så kan man få en effektutveckling på 100 GW med detta system. D v s i storleksordningen tio gånger mer än med fissionskraftsbaserad gasdrift. Antimateriebaserad jondriftGenom att utvinna antimateria och lagra denna i ett starkt magnetfält innan användning så kan man få ut ännu mer energi än genom fusion av deuterium eller helium. Genom annihilation där antimateria slår ihop sig med materia av samma typ så konverteras hela materian gånger två till energi istället för bara ett fåtal procent av den. Verkningsgraden blir därmed i storleksordningen 100 gåner bättre än vid fusionsbaserad jondrift. Moskovium-115Utomjordingar från Alliansen av Sex gav det militärindustriella komplexet vid testanläggningen S4 vid Groom Lake i anslutning till Area 51 flera tiotals kilogram Moscovium-115[19]. Som även kallades Unumpentium innan det officiella namnet publicerades eftersom ryssarna var mer öppna med användande av grundämnet. Det mesta användes till att skapa en gigantisk bomb med en sprängkraft på motsvarande ca 60 Megaton TriNitroTrotyl (TNT). En liten del av detta grundämne, som finns som stabil isotop, kan användas för att driva en mindre ARV i flera år. Genom att forma materialet triangulärt sektorformat och bestråla spetsen med strålning så kan materialet exciteras till Moskovium-116 som momentant faller tillbaka till Moskovium-115 och bildar antimateria som annihilerar med den positiva materian. En gravitationell A-våg skapas som kan ledas i vågledare upp genom skeppets antenn till ovansidan av skeppets tefatsform och därefter fortplantas ner utmed skeppets yta till undersidan av skeppet. Framdrivningen sker genom att dra till sig destinationens rumtid undertill. Så kallad eterisk framdrivning. Biefeld-Brown-effektenFenomen inom elektrogravitation där applicerandet av ett starkt magnetfält mellan två elektriskt laddade plattor leder till en kraftkomposant utan koppling till Newtons Andra lag, som inte lyder kraft skapas av motkraft, annat än om hela Universum och dess bakgrund står för motkraften[2]. I storleksordningen en watt energi ger upphov till två Newtons kraft. Fenomen inom elektrogravitation där applicerandet av ett starkt magnetfält leder till en kraftkomposant utan koppling till Newtons Andra lag, som inte lyder kraft skapas av motkraft, annat än om hela Universum och dess bakgrund står för motkraften. Hall-kvanteffektenQ-thruster är en form av vakuumfluktuationsbaserad framdrivning som genom användning av elektriska och magnetiska fält trycker kvantpartiklar som elektroner och positroner i ena riktningen medan Q-thrustern flyttar sig åt andra hållet p g a Newtons Andra lag. Effektiviteten är 0,4 Newton per kilowatt vilket är sju (7) gånger den hos Hall truster. Quantum Vacuum Thruster (QVT) är kvantvakuumframdrivare som använder kvantvakuumfluktuationer från nollpunktsfältet för att skapa framdrivning. Newtons Andra lag konserveras genom att framdrivande moment kompenseras av kvarkar som färdas åt motsatt håll (över hela Universum). Alcubierre-White förvrängningsdriftDet går att använda en förvängningsdrift (warp drive) baserad på en White torus som beskrivs av den metrik som Miguel Alcubierre (1964- ) grundlade och Harold White förädlade. Till skillnad från Alcubierres sfär, som kräver exotisk materia med negativ energi i en mängd motsvarande hela Universums, så är Whites förvrängningsdrift praktisk och använder vanlig energi där frekvensen hos energin oscillerar snabbare än ljushastigheten. Torusen befinner sig i normalplanet till färdriktningen. Ett elektromagnetiskt fält kan ändra sin riktning i en hastighet som överstiger ljusets i vakuum utan att bryta mot relativitetsteorins lagar. Förvrängningsdriften skapar en utåtriktad, negativt tryck på rumtiden i alla riktningar. Detta skapar en sfärisk förvrängningsfältsbubbla av rumtid som effektivt separerar rumtiden inuti bubblan från rumtiden utanför den. Whites förvrängningsdrift är även kontrollerbar. Skapandet av bubblanEn ljusstråle som skickas ut framåt inifrån bubblan går med ljusets vanliga hastighet. Fotoner som skickas ut framåt utanför bubblan verkar gå långsammare än ljushastigheten i vakuum. Genom att arrangera materian/energin i White-ringen i en lågdensitetskonfiguration så kommer området inuti bubblan att vara negativ i energi jämfört med utsidan. Det leder till ett frånstötande negativt fält. Antigravitation. Ett förvrägningsfält. Detta antigravitationsfält motverkar för tidsdelatationen som annars sker vid relativistiska hastigheter. Och minskar även rymdskeppets effektiva massa. Därför tillåter förvrängningsdriften farkosten att accelerera snabbare än annars eftersom massan, och därmed trögheten hos farkosten, är reducerad. Femte dimensionenElektromagnetiska fält är rörelse genom rum som är krökt i fem dimensioner. Krökning av rumtiden kan åskådliggöras i tre dimensioner genom som en duk som trycks ner av tunga kulor. Låter man duken färdas neråt genom ett plan fås en portal. Elektromagnetism involverar både krökning och rotation in i och genom den femte dimensionen. Whites snabbt energioscillerande torus leder till följande sju viktiga saker:
Genom att gå tillräckligt långt in i hyperrymden så slutar rymdfarkosten att interagera elektromagnetiskt med allt. Att färdas i rumtiden i överljushastighet kan alltså fundamental påverkan på rummet och det spirituella. Tecken på att förvräningsdrift fungerar
Elektrogravitationsframdrivning (Antigravitationsdrift med torsionsfält)Antigravitationsdrift (Antigravity propulsion) baserat på torsionsfält kallas även för Elektrogravitationsframdrivning (Electrogravitic propulsion). Använder extremt upphettad plasma roterar som i en mycket hög hastighet vinkelrätt mot varandra skapar två torsionsfält vinkelräta mot varandra. Plasman kan utgöras av metall som (röd) kvicksilver. Farkosten styrs genom att ringen är indelad i en rad segment som var och en kan motta en elektromagnetisk impuls från kärnan som skapar en obalans i kraftfältet och ger en kraftkomposant. Skapar en jonisering runt skeppet vilket ger en glödande yta på skeppet. Det gör det även skadligt att vara i närheten av skeppet och man kan bli bränd. Den joniserande skölden ger en kondenserande effekt i en atmosfär som Jordens vilket skapar moln. Alcubierre-Froning förvrängningsdrift (Antigravitationsdrift med torsionsfält)Alcubierre-Froning förvrängningsdrift[7], [8] (warp drive) är fysikaliskt och ingenjörsmässigt enklare än Alcubierre-White förvräningninsdrift. Den viktigaste delen hos Alcubierre-Froning är dess fotonsköldssystem som även fungerar som en skärm. Det skickas ut från ytan hos farkosten. Genom att använda "villkorade" fotoner för att stöta ifrån alla typer av strålning utan motstånd så sker följande.
Den är till för följande syften:
Temporär tachyondriftUtvecklade temporär drift genom att använda tachyoner. Transporterar farkosten från ett ställe till ett annat nästan ögonblickligen genom underrymden. Har temporär buffert för at QCC använder kvantsammanflätning för att kunna kommunicera mellan två punkter ögonblickligen. Artificiell gravitationBiologiska varelser är känsliga för acceleration. Vi tål inte mer än tiotalet jordyteaccelerationer ens under korta tidsperioder. Och mår inte heller bra av frånvaro av gravitation, s k mikrogravitation, under längre tid. Därför behöver de förhållanden som finns på moderplaneten återskapas i rymden beträffande gravitation, luftsammansättning och tryck. Gravitation kan simuleras på en rymdfarkost med ett roterande hjul, med framåtdrivning kontant accelererande eller att skapa en bubbla där rumtiden är platt. Roterande hjulAtt använda roterande hjul med radien r som sätts i rotation kring sin axel med frekvensen f uppfanns av ryssen Konstantin Tsiolkovsky (1857-1935) år 1903[3]. Konceptet utökades av slovenen Herman Potocnik (1892-1929). Och användes av Werner von Braun (1912-1977) i hans bok om rymdprogrammet som gjorde att konceptet idag även kallas för Von Braun-ring. Centripetalaccelerationen blir a = -(2*pi*f)2*r. 1 g-farkostFarkost med framdrivningssystem som kan ge konstant acceleration på 1 g (9,8 m/s2) för att simulera gravitationens storlek på Jorden. Det gör att människorna som reser med farkosten inte kommer att påverkas av mikrogravitiationens konsekvenser för kroppen. Vilket är fallet i omloppsbana runt Jorden som på rymdstationen ISS. Det tar mindre än ett år att komma upp i ljusets hastighet i vakuum med 1 g acceleration klassiskt sett. P g a relativistika effekter så krävs dock allt mer energi ju närmare ljushastigheten farkosten kommer för att bibehålla accelerationen på en Jordytegravitation. En 1 g-farkost går att skapa praktiskt sett med atomdrift eller solsegel. Solsegel acceleration är oberoende av avståndet ifrån stjärnan eftersom gravitationen minskar lika snabbt som strålningstrycket avtar. Men är primitiv jämfört med framdrivningssystem baserat på kvantvakuumeffekter. FörvrängningsdriftGenom att avskärma rumtiden i rymdskeppet ifrån rumtiden utanför med en sfär av snabbt pulserande rumtid så blir medresenärer frånkopplad från de i stort sett är godtyckligt stora accelerationer som sker utanför den artificiellt påverkade rumtidsbubblan. Det är den i särklass bästa lösningen av de uppräknade. Med Alcubierre-Froning förvräningsdrift så får man dessutom framdrivningsenergin ifrån det obegränsade nollpunktsfältet (Phryll). Skydd mot objekt i farkostens vägEtt problem som är fundamentalt vid interstellär transport är att rymdfarkosten kan kollidera med bl a mikroskopiska partiklar, rymdgrus, kometer och asteroider i dess väg. Detta behöver lösas för att kunna färdas i höga hastigheter. Det behövs någon typ av energifält framför rymdskeppet som reflekterar undan objekten. Patent inlämnat av Pais år 2015-08-23 och publicerat 2018-11-20 illustrerar en sådan funktion[9]. Patentet utgör en del av Alcubierre-Froning förvrängningsdrift. Biosfär för långsiktigt levandeStörre interstellära rymdskepp har implementerade ekosfärer, s k Eden, för att livet ombord skall kunna frodas som på sin moderplanets biosfär[7], [8]. Bl a Ashtar Command, från vilka Jesus (Lord Sananda) kommer från, lever först och främst på sitt rymdskepp. Hemliga rymdprogramDet finns en rad hemliga rymdprogram med ursprung från Jorden som har skapats för att ta fram avancerade framdrivningssystem med kapacitet att ta människor till andra stjärnsystem och andra galaxer. För att kunna utöva handel med andra utomjordiska raser och erövra andra planeter. Anledningen till att de är hemliga är att allmänheten inte skall känna till att det finns utomjordiskt liv, gratis energi (Phryll) given av Källan och att människan är slavar i en Matris där det mesta bygger på osanningar för att bygga upp en illusion av att vi är fria varelser trots att vi inte är det. Här följer en listning av många av dessa (ganska) hemliga rymdprogram i någorlunda kronologisk ordning från när de upprättades: NachtwaffenMörka Flottan skapades av nazisterna på 1930-talet med hjälp av Ciakahrreptilierna och även Alliansen av Sex. Maria Orsic (1895-TBD) kanaliserade bl a information bl a Aldebaran i Oxens stjärnbild där Alliansen av Sex och de Grå Maytra har ett centrum.
United States Navy - Solar Warden & Radiant GuardianSolar Warden är Förenta Staternas hemliga rymdprogram och utvecklades med hjälp av Galaktiska Federationen från 1950-talet. Programmet infiltrerades av Drakoreptilierna men finns fortfarande i drift idag även om stora delar av Solar Warden har tjänat Djupa Staten fram tills nu. Radiant Guardian är en annan flotta inom Solar Warden som har hand om en annan del av Solsystemet och rymden utanfrö Solsystemet[20]. United States Air ForceIngick ett samarbete med Drakoreptilierna. Dock utan att få tillgång till samma avancerade teknologier som Nachtwaffen utvecklade. Vid förhör med Corey Goode, som hade tjänstgjort i Solar Warden, så insåg Flygvapnet hur långt efter Flottan de låg tekniskt och jämförde sin tekniska niåv lva med Kustbevakningens. När Flygvapnet bl a insåg detta kring år 2016 bytte de samarbete till Galaktiska Federationen, har slagits samman med Flottans rymdprogram och har gått starkt framåt efter det. Interplanetary Corporate Conglomorate (ICC)Fokuserar huvudsakligen på utvecklingen och anförskaffandet av teknologi på alla sätt. Utvecklar och tillverkar teknologi för handel mellan Jorden (via Mars) och utomjordignar via ett bytessystem där allt bytes. Mycket maktfullt, mycket hemligt och har alltid den senaste teknologin och leksaker tillhanda[138]. Ligger över de övriga hemliga rymdprogrammen i säkerhetsklassifikation. För att komma till detta rymdprogram behöver man bli rekommenderad från övriga rymdprogram. Det är detta rymdprogram som handlar med över 1000 stycken utomjordiska raser via basen på Mars. Kinas rymdprogramKinas hemliga rymdprogram har historiskt fått mycket kunskap från USAs hemliga rymdprogram[27]. Framförallt via spionage men även gratis information via Djupa Staten som vill att detta rymdprogram skall bli övermäktigt USAs och därmed kunna göra en falskflaggsattack samt besegra USA som hannars har fullspektrumdominans. Bl a så utvisades en av USAs främsta experter, som var kinesisk medborgare, till Kina av McCarthy. Med intentionen att Kina på sikt skulle få tillgång till spetskompetens. Västvärldens flyttande av tillverkning till Kina har också varit en starkt bidragande orsak till att Kina har fått de finansiella musklerna att utveckla ett avancerat rymdprogram. Kinesiska Rymdkoalitionen är Kinas motsvarighet till det Militärindustriella komplexet i USA. Vatikanstatens rymdprogram
League of NationsGrundades i en rad länder efter det att Ronald Reagan hade varnat för det utomjordiska hotet i sitt tal i FN-byggnaden i New York. ETVerGalaktiska Federationen av VärldarBoken "Alien Races - A Gift from the Stars" av Elena Danaan innehåller bilder på 100-talet rymdskepp som är typiska för rasen som beskrivs i fråga.
Plejaderna - AheelKiily TokurtARVerARV är farkoster med interstellär kapabilitet som har utvecklats av Homo Sapiens Sapiens genom att huvudsakligen kopiera teknologi från farkoster som utomjordingar har byggt. De senaste årtionden har människan blivit så bra på att bygga ARVer att de kan säljas till andra utomjordiska raser. Vilket har gjorts via Djupa Statens högst ställda hemliga rymdprogram ICC. TR3BTR3B, även kallad Astra (TBC), är en triangulärt ARV som används av Förenta Staternas Flotta och Flygvapen. Det har funnits i ett antal årtionden och är inte särskilt tekniskt avancerat jämfört med många av ETVerna. Källor: |
_big.jpg "Mothership Galactic Federation of Worlds (NASA)")
