Kosmologika - Astrobiologi - Den beboliga zonen

Astrobiologi

Avståndet från stjärnan är viktigt för en himlakropp ur den bemärkelsen att nästan all energi för villkoren kommer från stjärnan. Eftersom liv, som vi känner till det, är beroende av vatten i flytande form sätts därmed begränsningar på vilket avstånd från stjärnan som planeten kan ha.

Flytande vatten

För att liv skall kunna utvecklas krävs vanligtvis vatten i flytande form. För att vatten skall vara flytande krävs en temperatur mellan 0 och 100 grader Celsius. För att detta skall vara fallet krävs ett lagom avstånd från himlakroppen som liv skall kunna utvecklas på till stjärnan. Hur långt detta avstånd är beror på hur starkt stjärnan lyser och atmosfärens sammansättning hos planeten.

Planeter som har flytande vatten på ytan sägs vara i guldlockszonen efter 1800-talshistorien "Goldilocks and the three Bears".

Atmosfärens påverkan på guldlockszonen

Atmosfärens sammansättning är väldigt viktig för när planetens vatten kommer att vara flytande. Och påverkar när den kommer att diffundera ut i rymden.

Flyttande utåt av den beboeliga zonen

Eftersom en stjärna på huvudserien lyser starkare allt eftersom väte omvandlas till tyngre helium i dess kärna så flyttas den beboliga zonen runt stjärnan kontinuerligt utåt. Därför kan liv utvecklas tidigare på planeter närmare stjärnan tidigare under solsystemets levnadstid och längre bort från stjärnan senare under solsystemets levnadstid. Eftersom alla planeter i ett stjärnsystem bombarderas av meteorer ifrån yttre delar av stjärnsystemet, som innehåller vatten i isform, så kommer de att ha vatten i dess tidiga historia.

Är planeten relativt nära stjärnan så kommer vattnet att dunsta bort och lämna atmosfären tidigare. Är planeten relativt långt bort från stjärnan så kommer vattnet att vara i isform tills dess stjärna har blivit tillräckligt stark för att smälta vattnet. Stenplaneter kan inte bildas hur långt bort från stjärnan som helst men planeter verkar kunna flytta på sig i stjärnsystemet, troligtvis av terraformande stjärnfarande civilisationer, speciellt under dess barndom.

Terraformning

Tillräckligt avancerade raser, som bl a Ahel i den öppna stjärnhopen Plejaderna, har teknologi att modifiera ett stjärnsystem genom s k terraformning. De kan modifiera atmosfärer, flytta på planeter och till och med modifiera stjärnors egenskaper i viss utsträckning. Den beboeliga zonen får därmed mindre betydelse för dessa.

Boende inuti planeter

Avancerade civilisationer med högre medvetandefrekvens bosätter sig ofta inuti himlakroppar där de är relativt oberoende av förhållandena på ytan. Anledningen till att de flyttar inuti planeterna är delvis att medvetandefrekvensen ökar in mot himlakroppens centrum där den planetära singularitet finns. Dessa civilisationer är tillräckligt avancerade för att använda Phryll som energikälla och kan generera sitt stjärnljus själva om de inte bor på himlakroppens insida utan i kaviteter inuti dess skal.

Det kan även vara att civilisationen har fått förhållningsorder från t ex Galaktiska Federationen av Världar att inte visa sig för befolkningen på ytan av planeten.

Antropisk påverkan

Den beboeliga zonen förändras kraftigt av antropiska anledningar som att stora mängder koldioxid och andra växthusgaser släpps ut i atmosfären.