Venus

Astrobiologi

Jordens tvilling

Venus är Jordens äldre tvilling på det sättet att den är lika stor och befinner sig närmare Solen. Det innebär att utvecklingen hos planeten troligtvis har gått snabbare på Venus eftersom den passerade genom den beboeliga zonen tidigare.

En planet full av högintelligent liv

Fjärrsyning visar att Venus har haft högintelligent liv tidigare[6]. Bl a för en miljard år sedan. Och Ra säger sig ha lämnat den tredje densiteten på Venus för 2,6 miljarder år sedan.

Liv i högre mental densitet

Sinnes/kropps/andekomplexet Ra El-Teir finns på Venus i fjärde densiteten sedan 2,6 miljarder år tillbaka. Nu är de i sjätte densiteten. De värnar om Jorden och vill lära oss om Lagen om Ett. De har uppenbarat sig i Egypten som solguden Ra och bl a byggt Cheopspyramiden i Giza för ca elva tusen år sedan. De återfinns som ärkeängeln Mikael i Bibeln.

Händelse ledde till retrograd rotation

Någon gång under Venus livstid så har den troligtvis kolliderat med en annan himlakropp av nästan samma storlek vilket har lett till att planetens rotation har gått från drygt tio timmar moturs sett ovanifrån till 243 dygn retrograd medurs. Det är den långsammaste rotationen av alla planeter. Ifrån början var rotationen rimligtvis mycket snabbare, beroende på hur länge sedan händelsen inträffade, men den har saktats av desto mer eftersom påverkan från Solen har blivit större än om rotationen var åt det normala hållet.

Vattenavdunstning p g a skenande växthuseffekt

Venus har haft hav av vatten vilket har påvisats både från rymdsonden[3] Pioneer Venus och Jorden[5]. Genom att har uppmätt den största kvoten mellan deuterium och vanligt väte i dess atmosfär. Kvoten är 150. Vätgas (H2) hamnar i atmosfären efter att ha slagits loss från vatten (H2O) huvudsakligen genom fotodissociation. Syrgasen berikar atmosfären medan vätgas har lägst flykthastighet av alla partiklar och lämnar atmosfären ut i rymden. Detta antyder att mängden vatten har funnits i minst 150 gånger större mängd än vad som finns idag. Det motsvarar åtminstone i genomsnitt 25 meter vattenstånd på planeten. Venus och Tellus atmosfärer såg snarlika ut i det tidigare Solsystemet innan Jorden, tack vare växternas framväxt genom fotosyntes, började omvandla koldioxid till syrgas. P g a att Venus ligger närmare Solen så översteg planetens gränseffekt för skenande växthuseffekt p g a solstrålning miljarder år tidigare. Resultatet blev att havens vatten gradvis omvandlades till vattenånga i atmosfären, som förstärker växthuseffekten. Genom att solstrålningens ultravioletta strålar slår bort vätet från syret så kan först vätet lämna atmosfären genom diffundering och försvinna ut i rymden. Syrehalten går tillfälligt upp innan även temperaturen blir tillräckligt hög för även syre att diffudera ut i rymden. När haven har avdunstat så finns det inte längre något vatten som kan smörja plattektonismen. Det leder till att planeten inte kontinuerligt kan släppa ifrån sig energi utan att vulkanutbrott, som släpper ifrån sig större mängder koldioxid, blir betydligt vanligare. Koldioxiden förs över i atmosfären. Eftersom inte heller koldioxid kan ledas ner till havsbotten och bindas i sediment så kan inte heller koldioxid lakas ur atmosfären. Den ökade temperaturen leder till ökad vulkanism. Eftersom planeten är relativt stor med tillräcklig ytgravitation för att behålla syret i atmosfären så blir syret och kolet kvar där. Syret och kolet kombineras till koldioxid som är en väsentlig växthusgas. Resultatet i är ett massiv växthuseffekt på över 400 Kelvin (grader Celsius). Som leder till en medeltemperatur vid ytan på 462 grader Celsius. Vilket är tillräcklig för att smälta bly.

Analogi med litiumbatterier

Ett litiumbatteri där temperaturen blir så pass hög så att det startar en exoterm reaktion så går inte en termisk exponentiell reaktion (thermal runaway) att hindra. Batteriet kommer att fortsätta att brinna tills dess att dess energi är uttömd trots att man lägger batteriet i vatten. Motsvarande kan inträffa för en planets atmosfär och har inträffat för Venus. Där är det koldioxiden som ansamlas i atmosfären och blir kvar där under väldigt lång tid eftersom koldioxid har en hög diffunderingstemperatur och inte slås isär genom fotodissociation som vatten gör.

Källor:
[1]: Catling, David C: "A very short introduction to Astrobiology", Oxford University Press, 2014.
[2]: Wikipedia, Venus, 2019-04-05.
[3]: Science, "Venus was wet: A measurement of the ratio of Deuterium to Hydrogen", 1982-05-07.
[4]: Pioneer Venus project @ Wikipedia, 2019-11-18.
[5]: Science, "Deuterium on Venus: Observations from Earth", 1991-02-01.
[6]:
YouTube, Farsight: "Venus before it died: January 2020 time cross - Farsight", 2020-01-01.

Tillbaka till Kosmologikas hemsida

© Copyright 2018- Christian Målmark E-postadress

Nästa sida
Copyright © www.kosmologika.net. Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk. Användning i undervisningssyfte eller kommersiella syften är ej tillåten utan tillstånd. Läs mer här: https://www.kosmologika.net/Copyright.html.