Denna listning är utmanande eftersom det egentligen krävs en oerhörd kunskap samt insikt både om vetenskapen och vetenskapsmännen för att försöka sig på något sådant. Listan blir lätt ganska subjektiv och bestäms till stor del av hur man definierar ordet betydelsefull. Definitionen är vem som har gjort störst nytta för mänskligheten och Jorden.
Jag har inspirerats till att göra denna lista efter att ha läst John Simmons "The 100 most influential Scientists". Här följer en motivering till varför jag har listat vetenskapsmännen på det sätt som jag har gjort.
Nikola Tesla (1856-1943) hamnar överst på listan. Detta beror på att Tesla har utvecklade en rad uppfinningar som människan har stor nytta av idag. Växelströmsmotorn används i en rad elsaker och får ännu större betydelse i elbilsrevolutionen. Han uppfann och patenterade dessutom telekommunikationen där Guglielmo Marconi (1874-1937) felaktigt först fick erkännande och till och med Nobelpriset i fysik år 1909 för detta tillsammans med Ferdinand Braun (1850-1918). Först efter Teslas död så fick han upprättelse i USA:s Högsta domstol. Dessutom sysslade han uppfinningar för att transportera energi trådlöst. Dog en mystisk död år 1943, i slutet av Andra Världskriget, troligtvis p g a uppfinningar med möjliga militära applikationer.
Anledningen till att Isaac Newton (1642-1727) hamnar tvåa på listan vilket beror på att Newton har bidragit till både matematiken och fysiken på ett sätt som knappast någon annan har bidragit till något enskilt ämne. Hans skapande av integral- samt differentialkalkylen i kombination med utvecklandet av mekaniken och optiken överträffar allt annat. Dessa två områden används inom dagens ingenjörskonst och fysik mer än några andra. Skrev "Principia" som förmodligen är den mest betydelsefulla boken som någonsin skrivits i konkurrens med Archimedes "Palimpsest".
Archimedes (287 fKr -212 fKr). Skrev "Palimpsest" som tyvärr blev överskriven av kristna munkar på 1200-talet. Innehåller begrepp inom integralkalkylen som inte (åter-)upptäcktes förrän på 1700-talet av Newton. Tog även fram lagarna om vätskor och tyngder. Galileo Galilei (1564-1642) ansåg att Arkimedes var övermänsklig. Arkimedes är avbildad på Fields medalj som är matematikens motsvarighet till Nobelpriset.
Karl Friedrich Gauss (1777-1855) var den kanske mest framstående matematikern i modern tid. Han tog fram minsta kvadratmetoden vid bestämningar av asteroiden Ceres bana, som är nutidens vanligaste metod för att komma fram till den optimala vägen förbi en serie punkter. Han utredde normalfördelningen inom sannolikhetsläran som är den viktigaste fördelningen inom all sorts datainsamling, uppfann icke-euklidiska geometrier som var nödvändiga för allmänna relativitetsteorins och kosmologins framväxt. Gauss kom dessutom fram till algebrans fundamentalsats, utvecklade den första telegrafen och var en centralgestalt vid utvecklingen av både differentialgeometri och topologi.
James Clerk Maxwell (1831-1879) förutsade existensen av elektromagnetiska vågor och fullbordade ekvationerna för den elektromagnetiska fältteorin. Denna teori används dagligen inom växelströmsmotorer och telekommunikation, framförallt implementerad i simuleringsprogram som Agilent HFSS, som är en grund för konstruktion av mobiltelefoner samt radiobasstationer, vilket är mycket omfattande idag. Används även för radar inom flyget.
Albert Einstein (1879-1955) kommer på tredje plats tack vare den fotoelektriska effekten som används i solceller. Som är en viktig förutsättning för att klara klimathotet som mänskligheten står inför. Han utvecklade dessutom stora delar av teorin för lasern som behövs för att skära med i material, bestämma avståndet i medium utan mycket dämpning såsom vakuum, och lidar för självkörande fordon. Den speciella relativitetsteorin behövs vid hastigheter nära ljuset såsom inom kärnfysik. Den allmänna relativitetsteorin behövs för att bestämma positionen med positioneringssystem såsom GPS. Han insåg att det måste finnas Brownsk rörelse innan han visste om att fenomenet redan hade observerats i naturen. Fann genom studier av kopplingen mellan existensen av partiklar utan utbredning och den kontinuerliga gravitationen bland de första tecknen på maskhål, eller s k Einstein-Rosen bryggor, som kanske kan användas i framtiden för att färdas genom rumtiden. Einsteins betydelse kommer förmodligen att öka i framtiden när hans teorier kan implementeras i praktiken i större utsträckning än idag.
Fritz Haber (1868-1934) tog fram Haber-Bosch-processen med vilken man syntetiserar ammoniak ur kvävgas och vätgas för att få fram konstgödsel och sprängämne. Konstgödslet är tillsammans med antibiotika huvudorsakerna till att öka antalet människor från 2 miljarder till 7,5 miljarder år 2019.
Alexander Fleming (1881-1955) upptäckte penicillinet som är en typ av antibiotika som tar död på bakterier och har hjälp mänskligheten att öka i antal från ca tre miljarder 1942, då Ernst Chain och Howard Florey renade det första penicillinet, till 7,7 miljarder 2018.
Erwin Schrödinger (1887-1961) grundade vågmekaniken som utgör en av grundstenarna för hur man beskriver samverkan mellan enskilda partiklar på mikroskopisk nivå. Dessutom gjorde han ett stort framsteg inom biologin när han skrev "What is life?" som för första gången antydde att människans egenskaper lagras och förmedlas av genom bestående av långa kedjor av molekyler.
Werner Heisenberg (1901-1976) tog fram kvantmekaniken på matrisform och formulerade den nu efter honom uppkallade osäkerhetsprincipen som är fundamental vid alla mätningar och observationer av naturen.
Paul Maurice Dirac (1902-1984) tog fram den relativistiska ekvationen för elektronens rörelse och lyckades därmed kombinera den speciella relativitetsteorin med kvantmekaniken. Ur denna ekvation förutsade han existensen av antimateria genom att förutspå att en antielektron som han kallade för positron måste existera. Antimateria har inte någon större praktisk användning på Jorden än men negativ exotisk materia skulle kunna användas i maskhål som behövs för att kunna transportera mänskligheten mellan solsystem på rimlig tid i framtiden; vilket är ren spekulation idag (år 2018). Dessutom skulle antimateria kunna användas i jonmotorer för att skicka rymdfarkoster till andra solsystem i mer rimlig hastighet än vad kemiska raketer kan.
Niels Bohr (1885-1962) rankas högt mycket tack vare den forskarkultur som han byggde upp kring universitetet i Köpenhamn. Trots att han inte kan ta på sig äran för att självständigt ha utvecklat några revolutionerande teorier (grundlade en del av den klassiska kvantfysiken) så kan han indirekt ta på sig äran för en stor del av utvecklandet av den nya kvantfysiken. Den övriga forskarvärlden hade en oerhörd respekt för Niels Bohr.
John Archibald Wheeler (1911-2008) har haft en lysande karriär, både inom forskning och undervisning, som har fortgått ända sedan början på 1930-talet och fram till idag. Han utredde bl a fysiken om fission tillsammans med Niels Bohr, och egenskaperna hos svarta hål tillsammans med en rad av sina doktorander (totalt 22 stycken). Drev skrivandet av "Gravitation", en av de mest seriösa läroböckerna om någonting någonsin. Tog fram S-matrisen som används inom överföringsfunktioner och mikrovågsteknik.
Yakov Borisovich Zel'dovich (1914-1987) var en mycket intensiv och snabbtänkt begåvning med en otrolig intuition för fysik. Han disikerade blixtsnabbt de flesta fysikaliska problemen som kom i hans väg och forskade om konventionella vapen, därefter kärnvapen, svarta hål för att till slut bli en guru inom kosmologin. Blev tidigt mycket berömd i Sovjetunionen för sina förmågor.
Richard Phillip Feynman (1918-1988) utvecklade kvantelektrodynamiken baserad på Feynmandiagram och analogier från pressession hos en skiva. Fann den tredje och den mest grundläggande formuleringen av kvantmekaniken, baserad på lagen om minsta arbete. Utforskade egenskaper runt superflytande vätskor.
Stephen William Hawking (1942-2018) har gjort stora framsteg om svarta hål där han var med om att utveckla svartahålmekanikens lagar. Han införde globala metoder inom forskningen för de svarta hålen och bevisade tillsammans med Roger Penrose att singulariteter måste existera i universum.
Roger Penrose (1931- ) införde globala metoder inom teorin för svarta hål och bevisade tillsammans med Stephen Hawking att singulariteter måste existera i svarta hål och Big Bang.
Subrahmanyan Chandrasekhar (1910-1995) har utforskat stjärnornas fysik på ett sätt som ingen annan har gjort. Han forskade genom hårt arbete och väldigt mycket talang fram en oändlig mängd resultat inom ett väldigt begränsat ämne som han till slut sammanfattade genom att skriva en oändligt tjock bok. Därefter gick han vidare till ett närbesläktat ämne och upprepade proceduren.
Georg Friedrich Bernhard Riemann (1826-1866) upptäckte Riemanngeometrin som beskriver ytan hos en geometri som inte är platt som den euklidiska. Detta har användning framförallt inom allmän relativitetsteori.
Leonhard Euler (1707-1783) var den mest produktiva matematikern fram tills dess att Paul Erdös gick förbi honom i slutet av 1900-talet.
Källor:
[1]: John Simmons, "The 100 most influential Scientists", Constable Robinson Publishing Ltd, 1997, ISBN 978-1854879899.
