Werner Karl Heisenberg föddes den 5 december år 1901 i Würzburg, Tyskland, i en extremt akademisk familj. Både fadern August och morfadern Nikolaus Wecklein hade nått social framgång den akademiska vägen och ansåg att deras barn skulle göra likadant. Detta ledde till att Werner och hans broder Erwin uppfostrades med extrem konkurrens mellan dem; något som kulminerade i stark osämja mellan bröderna. Men målet var uppnått. Ovanligt tidigt, redan vid 21 års ålder, var Werner en vetenskapsman vid vetenskapens utmarker. Vid 24 års ålder utvecklade han en matematisk beskrivning av kvantmekaniken på matrisform tillsammans med Max Born (1882-1970) och Pascal Jordan (1902-1980) och vid 32 års ålder blev han en av Tysklands yngsta professorer någonsin.

Han började sin akademiska bana i München efter att familjen hade rådgjort med Arnold Sommerfeld (1868-1951), den största tyska mentorn inom fysiken och dessutom en av de bästa på matematik, om vad han skulle studera. Snart blev han studiekamrat och kompis med Wolfgang Pauli (1900-1958), en vänskap som varade hela livet. Werner kom i kontakt med Niels Bohr (1885-1962) som blev en fadersgestalt och mentor för honom. År 1924 så kom han till Institutet för teoretisk fysik i Köpenhamn. Han kom år 1925 fram till att kvantpartiklars rörelser kunde beskrivas med en kvantmekanisk algebra som senare kom att kallas för matrismekanik.

Heisenberg var en mycket tjurig person, något som ledde till en långvarig batalj med Schrödinger där Heisenbergs kvantmekanik på matrisform duellerade med Erwin Schrödingers (1887-1961) "elegantare" vågmekanik. Detta kulminerade i en tids osämja med Bohr eftersom Werner vägrade att låta bli att publicera artiklar med tvivelaktiga resonemang men även att Heisenberg utvecklade osäkerhetsprincipen i februari år 1927. Den numera berömda princip omkullkastade den traditionella fysiken samt fick även återverkningar på helt andra vetenskapsgrenar än atomfysiken och tillkom p g a hans vägran att godta någon som helst atommodell för att förtydliga atomens egenskaper. Framgångarna ledde till att Heisenberg fick professuren i Leipzig år 1928 och kunde grunda ett högklassigt forskningsprogram inom fysiken. Werners karriär kulminerade år 1932 i Nobelpriset i fysik (utdelat 1933) för "skapandet av kvantmekanik; en vetenskap som bl a lett till upptäckten av de allotropiska formerna av väte", komiskt nog tillsammans med hans ärkefiende Schrödinger.

Heisenberg var nationalistisk och stannade kvar i Tyskland under Andra Världskriget och hjälpte Tyskland i sitt vapenprogram. Han byggde upp Max-Planck-institutet år 1946 i Göttingen som flyttade till München år 1958. Han skrev självbiografin "Delen och helheten" som även finns utgiven på svenska. Werner Heisenberg dog av cancer i njuren och gallblåsan i München den 1 februari år 1976.

Källor:
[1]: Heisenberg, Werner: "Delen och helheten", Hallonquists bokförlag, 1993, ISBN 91-87642-06-9.
[2]: Wikipedia, Werner Heisenberg, 2019-01-18.