Karl Friedrich Gauss var så framstående som matematiker att han anses tillhöra en av de tre främsta någonsin och brukar kallas för "matematikens konung" (prince of mathematics). Han föddes i Braunschweig, Tyskland, år 1777 som son till en murare som ville att hans son skulle överta hans yrke. Enligt myten så upptäckte han som tioåring hur summan av en aritmetisk talföljd kan beräknas på en matematiklektion. Då hertigen av Braunschweig fick höra talas om skolans duktiga elev i matematik sändes Karl Friedrich till universitetet i Göttingen. Han visade sig vara ett geni med ett oroligt minne (hela tabellverk med logaritmer kunde han utantill) och oerhört språkkunnig var han dessutom. Han blev dock otroligt nog aldrig professor i matematik (möjligen blev han det år 1807 i kombination med observatorietjänsten) utan var chef för observatoriet och professor i astronomi i Göttingen. Liksom Isaac Newton (1642-1727) var han perfektionist och det krävdes mycket för att han skulle publicera något och av denna anledning så uppenbarades inte Gauss fulla storhet förrän efter hans död. Han antecknade dock alla sina upptäckter i en matematisk dagbok på ett kompakt men kryptiskt sätt. Han var verksam inom nästan samtliga av matematikens områden och hade förmågan att kombinera matematisk insikt med matematisk manipulationsförmåga till skillnad från de flesta andra matematiker som är av antingen den ena eller den andra typen. Han var en omtyckt föreläsare och hade bl a Bernhard Riemann (1826-1866) som elev. Den 30 mars år 1796 upptäckte han att den regelbundna 17-hörningen kan konstrueras med passare och (ograverad) linjal. Dessutom publicerade Gauss det första fullständiga beviset för algebrans fundamentalsats i sin doktorsavhandling (en n:te grads ekvation har n komplexa nollställen). Hans största enskilda publikation var "Disquistiones arithmeticae" (Undersökningar av aritmetiken) som blev väldigt betydande i den moderna talteorin. Han blev mycket berömd för att matematiskt ha lyckats räkna ut Ceres bana, med hjälp av minsta kvadratmetoden, som han utvecklade (oberoende av Augustin Legendre (1752-1833)) där han inte bara tog hänseende till Solens gravitation utan även planeternas gravitation. Gauss införde begreppet normalfördelning inom statistiken och som han utredde parallellt med Pierre Simon de Laplace (1749-1827). Var med om att konstruera den första elektromagnetiska telegrafen och fick på detta vis den elektromagnetiska måttenheten Gauss uppkallad efter sig. Bidrog till utvecklingen av topologin år 1799. Han upptäckte egenskaper inom icke-euklidisk geometri år 1800 men publicerade ej dessa förrän Janos Bolyai (1802-1860) sände sina resultat inom området till Gauss, något som fick Bolyai att tro att Gauss hade tagit hans upptäckter och publicerat dom i hans namn. Bolyai slutade med all matematisk forskning efter detta. Gauss levde ett stillsamt och anspråkslöst familjeliv. Han lär nästan alltid ha sovit i observatoriet. Han gifte sig vid 28 års ålder och fick tre barn med hustrun Johanne som dog i samband med den tredje födseln. Han gifte så småningom om sig och fick ytterligare tre barn. Han dog i sitt hem i Göttingen den 23 februari år 1855. Några av hans ordspråk var "Matematiken är vetenskapernas drottning och talteorin är matematikens drottning". Hans måtto var "Få men mogna" eftersom han var perfektionist och föredrog kvalitet framför kvantitet. Hans andra måtto var hämtat från Shakespears King Lear: "Trots att konsten är naturens gudinna så är mina tjänster reserverade för lagarna".

Källor:
[1]: Wikipedia, Carl Friedrich Gauss, 2019-01-18.