Gösta Mittag-Leffler föddes den 16 mars år 1846 i Stockholm och kom att bli den största personligheten inom den svenska matematiken - inte i egenskap av genialitet utan som organisatör. Han gick i Klara skola och vid Stockholms gymnasium där han visade matematisk begåvning. Han studerade vid Uppsalas universitet under Göran Dillner som dock var ortodox och ointresserad av den komplexa analysen som var tidens heta ämne inom matematiken. Mittag-Leffler doktorerade år 1872 med en uppsats om argumentprincipen (som dock rörde de analytiska funktionerna) med titeln "En metod att komma i besittning af de elliptiska funktionerna". Året därpå fick han det Bysantinska stipendiet som innebar att han fick resa i Europa under tre år. I Paris träffade han bl a Jean Gaston Darboux (1842-1917), Joseph Liouville (1809-1882) men främst Charles Hermite (1822-1901). Året därpå fortsatte han till Berlin där Karl Weierstrass verkade. Han insåg att han aldrig skulle kunna få någon professur i ett land så fullt med duktiga matematiker och sökte sig därför till Helsingfors. När Stockholms högskola började med universitetskurser år 1881 blev Mittag-Leffler dess första professor. Något år senare grundade han tidskriften "Acta Mathematica"; ett ekonomiskt och vetenskapligt djärvt projekt som lyckades bl a tack vare att den då lovande Henri Poincaré publicerade sina resultat i tidskriften. Han ordnade en tjänst åt Sonja Kovalevskij (1850-1891) som privatdocent vid högskolan och skänkte en del av sin lön eftersom hon inte fick någon p g a sitt kön. Han lockade många lovande matematiker till att satsa på ämnet, t ex Ivar Fredholm (1866-1927), Helge von Koch (1870-1924) och Erik Holmgren. Han hade gift sig rikt och levde som en mäktig storman i en slottsliknande villa i Djursholm, där han samlade ett mycket stort bibliotek. I villan finns i dag Mittag-Leffler-institutet, som är ett aktivt och betydelsefullt internationellt centrum för matematisk forskning uppbyggd av Lennart Carleson (1928- ). Gösta Mittag-Leffler dog år 1927 med en stor förmögenhet som gick i spillo i kruegerkraschen år 1931 eftersom den största delen av förmögenheten var investerad i aktier.

Källor:
[1]: Wikipedia, Hermann Minkowski, 2018-01-22.