Sophia Vasilievna Korvin-Krukovsky (senare känd som Sonja Kovalevski) var en kvinnlig rysk matematiker som hade ett intressant liv, både inom och utanför matematikens ramar. Hon föddes i Moskva den 15 januari år 1850 som yngsta dottern till artillerigeneralen Vasilij Vasilievitj Korvin-Krukovsky som egentligen ogillade lärda fruntimmer. Sonjas barndomsrum var tapetserade med anteckningar om differential- och integralkalkyl från faderns studietid, något som möjligen fångade hennes intresse för matematiken redan i tidig ålder. Familjen bodde senare på herrgården Palibino i Ryssland, strax på gränsen till Litauen. När Sonja var fjorton år fick den sju år äldre systern Anjuta en novell antagen av tidsskriften Epoka i St Petersburg. Tidningens redaktör var Fjodor Dostojevskij som blev bekant med familjen och senare skulle skildra Kovalevskijs i romanen "Idioten". Sonja blev olyckligt förälskad i Fjodor som dock friade till hennes syster. Systern sade dock nej p g a Dostojevskij enligt henne inte var en äkta kommunist utan en egoist. Anjuta for till Paris där hon gifte sig med en äkta radikal.

En person i bekanskapskretsen, som var professor i fysik, upptäckte Sonjas skarpsinne och ordnade så hos fick studera matematik och fysik i några månader i St. Petersburg år 1867 där privata högre lärokurser för kvinnor just hade inrättas. Detta var dock endast ett steg på vägen för Sonja; hon ville till Europa där den verkliga eliten inom matematiken fanns. Hon träffade en ung, radikal man, Vladimir Kovalevsky, som var beredd att ingå kamratäktenskap och därmed göra det möjligt för Sonja att genomföra sin önskan. De gifte sig på hösten 1868 och året därpå for de till Heidelberg där kvinnor hade lov att gå på föreläsningar vid universitet. Sonjas matematikprofessor i Heidelberg, Königsberger, hade varit elev hos dåtidens mest berömda matematiker, Karl Weierstrass var verksam vid universitetet i Berlin. Detta ledde till att han stödde hennes planer att försöka få Weierstrass som handledare vid fortsatta studier och skrev ett rekommendationsbrev. Hindret var dock att kvinnor var portförbjudna vid universitetet i Berlin vilket ledde till att Weierstrass erbjöd att undervisa henne privat eftersom han hade ett stort intresse för personer som hade en stor "vetenskaplig kallelse" (och givetvis charm). Sonja accepterade och de blev goda vänner. Vid 24 års ålder och efter mycket arbete var hon färdig med inte mindre än tre avhandlingar som lämnades in vid universitetet i Göttingen som var mer kvinnovänligt än Berlin. De var av så hög kvalitet att endast en av dom hade räckt och hon blev doktor med högsta vitsord. Den mest kända av dem som behandlade partiella differentialekvationer, "Zur Theorie der partiellen Differentialgleichungen", ansågs banbrytande och publicerades till och med i "Crelles Journal". Under de följande åren levde hon i Petersburgs socitet långt ifrån vetenskapen och födde bl a en dotter. Hon försörjde sig som vetenskapsjournalist och teaterrecensent. Weierstrass tyckte detta frånfall var olyckligt och lyckades uppmuntra Gösta Mittag-Leffler (1846-1927) vid Stockholms universitet att anställa Kovalevsky som den första kvinnliga professorn i Europa år 1881. Detta gick inte men han lyckades anställa henne som privatdocent, d v s hon fick ingen lön. Mittag-Leffler som var rikt gift skänkte dock halva sin tjänstelön till henne. Året därpå utnämndes hon dock till professor på fem år med en lön på 4000 kr om året (männen fick 7000 kr). I Stockholm bodde hon på Sturegatan 56.

År 1888 vann hon anonymt Bordinpriset, d v s den franska vetenskapsakademien tävling där det gällde att på något sätt fullborda teorin om en fast kropps rörelse kring en fast punkt detta år. Eftersom hennes arbete ansågs ha synnerliga förtjänster höjdes prissumman från 3000 till 5000 francs. Detta var den största vetenskapliga utmärkelse som någonsin hade tillfallit en kvinna. Sonja ville inte bo kvar hela sitt liv i Sverige och försökte få en tjänst utomlands. Detta gick inte och hon började istället skriva skönlitterära böcker som blev kritikerrosade. Efter en resa i Europa vintern år 1891 kom hon hem till Sverige med en lunginflammation som blev hennes död. Hon avled i Stockholm den 10 februari år 1891. Weierstrass, som var mycket förtjust i Sonja, brände all sin korrespondans med henne när han fick reda på hennes död för att ingen annan skulle få läsa den.

Litteratur:
[1]: Wikipedia - Sofia Kovalevskaya, 2019-01-12.