Födelseland: Sverige
Födelseår: 1928
Lennart A. E. Carleson är en av Sveriges mest framstående matematiker under det senaste århundradet. Han föddes i Stockholm den artonde mars år 1928. Han disputerade år 1950 och blev professor redan vid 26 års ålder. Han har varit verksam vid Uppsala universitet och UCLA.
Carleson har jobbat mycket med kombinatorisk matematik. Blev känd för sitt bevis för "nästan överallt" konvergens (överallt förutom nollmängden) av Fourier-serier på varje kvadratiskt integrerbar funktion år 1966 då han bevisade Lusins konjektur 40 år efter det att senast Kolmogorov hade försökt.
Andra framsteg är Korona-satsen och teorin för Carleson-mått.
Lennart byggde på 1960-talet upp Mittag-Leffler-institutet och bjöd in matematiker till Djursholm för att jobba under rätt förhållanden. Carleson var direktör för institutet från 1968 tills 1984. Mellan år 1978 och 1982 var han dessutom ordförande för Internationella matematikunionen (IAU). Han fick 1992 års Wolfpris i matematik oberoende av John Thompson "för hans grundläggande bidrag till fourieranalys, komplex analys, kvasikonforma avbildningar och dynamiska system". Är numera professor emeritus vid KTH. Han fick år 2006 Abelpriset som första svensk.
Källor:
[1]: Lars Gårding "Matematik och matematiker".
[2]: Wikipedia - Lennart Carleson.