Charles W. Misner föddes den trettonde juni år 1932 i Jackson, Michigan, USA, och skulle komma att bli en mycket begåvad teoretisk fysiker. Han var med John Archibald Wheeler (1911-2008) i Leiden, Nederländerna, under dennes period som gästprofessor. Här fungerade han tillsammans med Joseph Weber som bollplank åt Wheeler som hade sin mest stimulerande period i sitt yrkesliv här. Charles skrev den 79 sidor långa artikeln "Classical Physics as Geometry" tillsammans med Wheeler år 1957. Denna beskrev geometriska aspekter av elektromagnetism och var tänkt som underlag till hans doktorsavhandling men samtliga idéer i artikeln visade sig inte vara nya vilket ledde till att Misner fick byta ämne för doktorsavhandlingen. Charles bytte från klassisk relativitetsteori till kvantgravitation och bara ett par månader senare var doktorsavhandlingen med titeln "Feynman Quantization of General Relativity" klar med John Wheeler som handledare. Han utvecklade den kraftfulla "embedding diagram" beskrivningen för hur en imploderande stjärna bildar ett svart hål baserad på Finkelsteins nyframtagna metrik (som han även hjälpte denne med). Misner är verksam som professor vid University of Maryland och skapade en forskningsgrupp som väsentligt bidrog till forskningens guldålder inom svarta hål. Upptäckte att elektromagnetiska- och andra vågor som är i närheten av ett roterande svart hål kan utvinna rotationsenergi från hålet och förstärka sig själva (även Yakov Zel'dovitj (1914-1987) gjorde denna upptäckt). Upptäckte de slumpmässiga "mixmaster" oscilleringarna orsakade av gravitationens tidsvattenseffekt nära singulariteten oberoende av Evgeny Lifshitz (1915-1985) och Khalatnikov. Han är en huvudförfattarna till "Gravitation" (ofta kallad telefonkatalogen p g a dess tjocklek); den under lång tid viktigaste boken för undervisning inom relativitetsteori.

Källor:
[1]: Wikipedia - Charles W. Misner, 2018-01-28.