Fred Hoyle föddes i Bingley, Yorkshire, England, den 24 juni år 1915 som son till en lärare och tygeshandlare. Han skulle trots detta komma att utvecklas till en av århundradets mest kontroversiella vetenskapsmän och Englands mest kände fysiker innan Stephen Hawkings (1942-2018) genombrott.
Fadern hade deltagit i Första Världskriget som kulsprutegruppsledare och hade mot alla odds överlevt kriget.
Han var inte den mest atletiska av pojkarna i skolan men använde huvudet och gjorde bl a läxorna och vissa personer och åt tjejer. Han pluggade mycket hårt och målmedvetet med stor press ifrån fadern. Det var precis på håret att han lyckades bli antagen till Cambridge. Han gick många tråkiga kurser i Cambridge. Hoyle bestämde sig för att satsa på matematik trots att det inte var hans bästa ämne. Fred fick senare Paul Dirac (1902-1984) som handledare. År 1936 så tog han en A. B. i matematik och år 1939 en M. A. i fysik.
Under Andra Världskriget så jobbade han med utvecklingsarbete kring radarn bl a tillsammans med Hermann Bondi (1919-2005) och Thomas Gold (1920-2004) vid Admiralty Signal Establishment i Nutbourne. Detta eftersom att han ej ville jobba med utvecklandet av en atombomb som var alternativet. Hoyles största bidrag blev en teknik för att bestämma höjden på flygplan över horisonten.
Efter Andra Världskriget befäste han sin position vid Cambridge, började undervisa där år 1945 och fördjupade sig inom astrofysiken. Efter att ha diskuterat med Walter Baade (1893-1960) om supernovor och att dessa skulle anrika Universum med tyngre grundämnen så kunde han m h a en ny tabell över kärnmassor och statistisk mekanik beräkna fördelningen av grundämnena. Denna artikel publicerades år 1946. Utifrån denna process så insåg han att Universum borde vara statiskt och grundade tillsammans med Herman Bondi och Tomas Gold Steady State teorin år 1948 som rivaliserade Big Bang teorin under lång tid. Han myntade ordet "Big Bang" i ett radioprogram; ett ord som har blivit oerhört populärt. Det ko(s)miska är dock att han tog till denna term i ett försök att skymfa den konkurrerande teorin.
År 1953 så förutspådde han existensen av ett exciterat tillstånd i kol-12 genom hans undersökningar av hur stjärnor generar tunga element, något som William Fowler (1911-1995) snart bekräftade experimentellt. Detta möjliggjorde utvecklandet av teorin för kolcykeln i stjärnorna genom att det exciterade kol-12 tillståndet tillät det instabila beryllium-8 att bygga på till syre-16. År 1957 skrev han den berömda B^2HF-uppsatsen om hur grundämnen skapas i stjärnorna tillsammans med Geoffrey Burbidge (1925-2010), Margaret Burbidge (1919- ) och William Fowler.
Under första delen av 1960-talet grundade han institutet för teoretisk astronomi vid Cambridges universitet och blev dess förste direktör. Fred och Raymond Lyttleton (1911-1995) tog fram teorin om ansamlingsskivor kring stjärnor för insamling av interstellär materia. Han skapade C-fältsteorin vilket är en föregångare till inflationsteorin. Hoyle fick 1970 års Brucemedalj och år 1972 så adlades han. Många anser dessutom att han borde ha fått dela halva 1983 års Nobelpris tillsammans med Fowler, men så blev det inte.
På senare år vidareutvecklade han sin kosmologiska teori tillsammans med Geoffrey Burbidge och Jayant Narlikar (1938- ) som de kallar för "quasi-steady state" där en stor smäll ersätts med flera små. Han trodde fram till sin död fortfarande på att Universum är statiskt på något sätt samt att livet på Jorden har förts hit av kometer istället för att ha bildats här, vilket kallas för panspermia. Han trodde att Förenta Staterna fann bevis på 1960-talet för att det finns liv i rymden men att de har tystat ner det. Han trodde dessutom att AIDS-viruset är en laboratorieprodukt eftersom det är så pass underligt. Han vistades även under längre tider vid Caltech, Mt Wilson och Palomar.
Sir Fred Hoyle dog i Bournemouth den 20 augusti år 2001.
Källor:
[1]: Hoyle, Fred: "Home is where the Wind blows: Chapters from a Cosmologist's life", University Science Books, 1994, ISBN 093570227X.
[2]: Horgan: "The return of the Maverick", Scientific American, March 1995.
[3]: Wikipedia, Fred Hoyle, 2019-01-18.