Max Born

Max Born föddes den 11 december år 1882 i Breslau, Tyskland (nuvarande Polen) som son till en professor i anatomi. Han studerade i Breslau, Heidelberg, Zürich och Cambridge innan han doktorerade i Göttingen år 1907 där han stannade och blev professor i fysik år 1921. Ursprungligen var Max mest intresserad av "lattice" dynamik, d v s hur atomer i fasta material hålls samman och vibrerar. Han uppfann det som idag kallas för Born-Habers reaktionscykel. Tillsammans med Pascual Jordan så utvecklade han år 1925 en metod för att göra kvantmekaniska beräkningar på matrisform och utvecklade därmed matrismekaniken tillsammans med Werner Heisenberg (1901-1976). Runt år 1927 etablerade han ett centra för teoretisk fysik i Göttingen som var näst bäst efter Niels Bohrs (1885-1962) i Köpenhamn. Born var den person som först kom fram till att psivariabeln inom Erwin Schrödingers (1887-1961) vågmekanik skulle tolkas som sannolikhetstätheten. P g a hans judiska härkomst flydde han från Tyskland till Cambridge då Hitler kom till makten år 1933. Snart blev han professor i Edinburgh. Han fick ena halvan av 1954 års Nobelpris i fysik som delades ut för kvantmekanik (andra halvan gick till Walther Bothe) för "hans grundläggande forskning inom kvantmekaniken, speciellt för hans statistiska tolkning av vågfunktionen". Born hade dispyter med Albert Einstein (1879-1955) som inte ville acceptera förändringen inom atomfysiken från deterministiska till sannolikhetslagar. Born återvände dock till Göttingen år 1953 för att pensionera sig. Max Born dog den 5 januari år 1970 och är begraven i Göttingen.

Källor:
[1]: Wikipedia, Max Born, 2019-01-15.