Astronomi

Denna sida om astronomi tillhandahåller allmän information till mer generell information samt specifik information.

Astronomiska nyhetskällor

Populärvetenskapliga tidsskrifter om astronomi är ett bra sätt att utöka sina kunskaper om astronomi samt få tillgång till nyheter.

Sky & Telescope: Är USAs, och troligtvis Jordens, största astronomipapperstidning i termer av antalet läsare. Har en allt mer omfattande hemsida.
Astronomy Now: Brittisk astronomitidning.
Populär astronomi: Sveriges största astronomitidning.
SPACE.com: Hemsida sedan år 1999 med målsättning att vara källa till utforskande, uppfinning och upptäckt av Rymden.

Vetenskapliga artiklar

De som söker sig till mer djup information om naturvetenskap som finns i artiklar får inte missa arXiv.org e-Print archive där en mängd forskare ideellt har lagt in sina artiklar.

Egna observationer

Deepsky fotografi med fjärrstyrt teleskop

Hos iTelescope kan man hyra riktigt bra instrument på riktigt bra observationsställen. Bl a har teleskopet G17, med 0,43 meter aperatur och infrarödegenskaper, amatörvärldsrekordet i att se längst bort med 12,79 miljarder ljusår. I New Mexico, USA, Nerpio, Spanien, och Officer, Australien, finns teleskop av riktigt hög klass. För i storleksordningen tio kronor i minuten kan man använda dessa instrument.

Hitta din egen komet!

En revolution inom upptäckandet av kometer har skett i och med LASCO-instrumentet (Large Angle and Spectrometric COronagraph) ombord på SOHO. Mer än 1000 st kometer nära Solen har upptäckts på ett par år. Bli den andre genom tiderna i Sverige som hittar en komet! Du behöver inte mycket mer än tålamod, envishet och lite tur...

De flesta kometerna (75-90%) upptäcks med LASCO C3. Med en film över de senaste dygnen fram till nästan realtid får du en överblick över området kring Solen i halv upplösning.
För att vara få detaljkännedom och objekt som skulle kunna vara en komet och möjliggöra dig att bli först med att rapportera den måste du dock troligtvis även studera en mer styrbar version av C3 med dubbla upplösningen och den senaste oprocessade bilden.
Resterande kometer (10-25 %) upptäcks med LASCO C2 som är en inzoomning av C3:s fält närmast runt Solen. Här är motsvarande film över de senaste dygnen fram tills nästan realtid i halv upplösning.
För att vara få detaljkännedom och objekt som skulle kunna vara en komet och möjliggöra dig att bli först med att rapportera den måste du dock troligtvis även studera en mer styrbar version av C2 med dubbla upplösningen och den senaste oprocessade bilden.
För att veta vad du skall titta efter i bilderna studera övre delen av denna sida. Det finns planeter, kända kometer, stjärnor, naturligt eller mänskligt skräp och kosmisk strålning så kan vara förvillande lika kometer. För att få en bättre känsla för hur kometer ser ut bör du studera tidigare kometer, gå med i diskussionsgruppen hos Yahoo och lära dig banorna för Kreutz-kometerna (85 % av samtliga) för den aktuella årstiden och eventuellt även övriga kometer. Andra lämpliga informationskällor är Sebastian's comet hunt.
Om du har hittat ett objekt som du misstänker är en komet så gäller det att kontrollera att det inte är en periodisk komet som är känd sedan tidigare, en planet eller en stjärna. Information om detta finns på SOHO/LASCO comet observations.
Om du efter att även ha kollat upp de senaste (misstänkta) rapporterade kometerna, har med objektet på (minst) fyra rutor och du ändå tror att det du har hittat en ny komet (objektet har ungefär konstant ljusstyrka, form, förändras förutsägbart i ljusstyrka och har en rimlig hastighet samt bana utan konstiga accelerationer) så rapporterar du observationen längst ner på denna sida enligt följande format. Du måste aktivera Java-konsolen för att kunna mäta positionen hos objektet.
Misstar du dig så avrapportera ditt "fynd" på samma sida.
Lycka till med kometjagandet!

Är du intresserad av kometer så är S&T kometsida den rätta källan för dig.

Analys av astronomisk data

Via Zooniverse är världens största och mest populära plattform för amatörbaserad forskning inom astronomi. Man kan hjälpa till med flera olika astronomiska klassifikationer.

Hos Galaxy Zoo kan man klassificera galaxer från Sloan Digital Sky Survey. Detta projekt är en fortsättning på Galaxy Zoo 2 som numera är avslutat. (190131)

Exoplaneter

I Extrasolar Planets Encyclopedia håller Jean Schneider, verksam vid Paris observatorium, koll bl a på antalet kända exoplaneter.

Man kan leta efter exoplaneter från data som Kepler har samlat in hos Planethunters.org. Man kan även leta efter supernovor.

På NASA:s Extreme Planet Makeover kan man modellera planeter efter avstånd från stjärnan, planetens storlek, stjärntyp och planetålder.

Solsystemet

Solsystemet är området kring vår stjärna som vi kallar Solen med energi och materia i form av planeter, Kuiperbältet och Oorts moln.

En otroligt bra simulator är Solar System Simulator där du kan observera ett godtyckligt objekt i Solsystemet ifrån ett annat godtyckligt objekt. Objektens ytor är till och med verkliga. Denna simulator togs fram vid NASA för att kunna studera rymdfarkosternas banor genom Solsystemet innan de ens hade skjutits upp. Ett mästerverk ur grafiksynpunkt!

Om du är intresserad av Solsystemet så är det ett måste att besöka Calvin Hamiltons Views of the Solar System.

Planetary Society är en organisation i Förenta Staterna som verkar för utforskandet av Solsystemet och då främst genom bemannade färder till Mars. Organisationen startades år 1980 av astronomen Carl Sagan (1934-1996) och dess största affischnamn är numera Steven Spielberg.

Google Maps Mars

Google Maps finns framtagen för Mars. Med färgkodad höjdprofil går det tydligt att se hur vatten har runnit på Mars yta en gång i tiden bl a i Hellas Planitia och hur vattennivån gradvis har minskat när atmosfären avdunstade ut i rymden främst p g a magnetfältet avtog när väsentliga delar för magnetismen den, i jämförelse med Jorden, lilla planetens kärna stelnade.
Signs of water in Hellas Planitia (Google Maps)

Uniview är en svensk grafikmotor som är specialiserad på bilder av Solsystemet, och andra astronomiska objekt, som är tillgänglig via Zeiss. Finns dock främst för professionellt bruk på observatorier m m. (090906)

För att studera och kartlägga Universum så används bl a olika typer av teleskop. De främsta teleskopen finns numera placerade på ifrån civilisationer avlägsna platser där atmosfärsförhållandena och vädret är optimala samt ljusföroreningarna är ett minimum. Europas rymdorganisation, ESO, har sina främsta observatorieplatser i Chile (La Cilla och Cerro Paranal) på södra halvklotet samt Kanarieöarna (Las Palmas) på norra halvklotet medan USA har sina i Chile (Cerro Tololo) respektive Hawaii (Mauna Kea) på Hawaii.

European Southern Observatory

Very Large Telescope (VLT): Är ESO:s stolthet som har byggts på berget Cerro Paranal i Chile och har gett ESA och Europa en frontposition inom den observationella astronomin som endast överträffas av HST. Här finns ett av de absolut bästa atmosfärsförhållandena i hela världen. Består av fyra 8 meters teleskop som dels kan arbeta var för sig och dels kan kopplas samman med interferometri till ett teleskop med en ljusinsamlande diameter på 16 meter. Det första teleskopet, VLT UT1, blev klart under hösten år 1998 och överträffade specifikationerna. Flera detektorer har tagit fram, bl a ISAAC.

La Cilla observatoriet: Här finns en hel uppsättning teleskop för olika ändamål. Det främsta är dock det mycket lyckade NTT (New Technology Telescope) som m h a aktiv optik tar mycket bra fotografier. ESO:s 3,6-meters teleskop är dock det största optiska teleskopet här. Swedish-ESO Submillimetre Telescope (SEST) är ett 15-meters radioteleskop byggt av Sverige. Som dock är taget ur tjänst sedan år 2003.

La Palma: Här ligger ESO:s största observatorium på norra stjärnhimlen. NOT (Nordical Optical Telescope) är ett av de bästa teleskopen här och är ett samarbete mellan Sverige, Danmark och Finland.

Det största enskilda teleskopet på Jorden är sedan år 1994 Keck teleskopen på Mauna Kea, Hawaii. Primärspegeln har en diameter på 10 meter och består av 36 stycken segment. År 1996 blev dessutom ytterligare ett teleskop klart, Keck II, som kan kopplas ihop med det första teleskopet via optisk interferometri och därigenom få en ljusinsamlingsförmåga motsvarande en spegel med diametern drygt 14 meter.

Onsala observatorium: År den svenska nationella anläggningen för radioastronomi. Har varit med i ledningen av VLBI sedan starten på 1960-talet. Det finns två stora radioteleskop där. Den med 25 meters diameter används bara några månader per år. 20 meters-antennen är finns innanför en radom som gör den mindre känslig för snö och speciellt för stark vind vilket är vanligt på Råö precis vid havet. Radioteleskopen kan mäta frekvenser från 2 till 116 GHz. På denna sida finns mer specifik information kring vad teleskopen observerar just nu, status på instrumenten, vädret där och dylikt.

Robotbyn är en bra svensk sida med rymdfart och Solsystemet som tyngdpunkt. Bakgrunden till informationen om rymdfarten är att författaren bor i byn Vidsel i Älvsbyn och arbetar på testområdet där för robotar och flygplan som administreras av svenska försvaret. Det finns även information om bl a astrofysik, kosmologi och grundläggande fysik som också är intressen hos författaren Bo Öberg. (090826)

Copyright © www.kosmologika.net. Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk. Användning i kommersiella syften är ej tillåten utan tillstånd. Läs mer här: https://www.kosmologika.net/Copyright.html.