William Rowan Hamilton föddes i Dublin, Irland, år 1805 och skulle komma att bli en framstående matematiker som bl a introducerade hamiltonoperatorn som skulle komma att få stor användning inom bl a kvantmekaniken. Hans fader, som var advokat, skickade iväg honom vid tre års ålder till hans moster där han uppfostrades av en excentrisk kyrkoherde som behärskade många språk. Rowan visade en makalös förmåga för språk och redan vid tretton års ålder behärskade han tretton stycken. Vid tio års ålder blev han intresserad av matematik som kom att dominera hans liv. Han började vid Trinity College i Dublin där han blev en av det fåtal personer som har fått högsta betyg (optime) i två ämnen, nämligen grekiska och matematisk fysik. Han forskade dessutom bl a inom "caustics" (mönster producerade av reflekterat ljus) vilket ledde till att han upptäckte lagen om minsta arbete som har förenklat många lagar inom fysiken som tidigare måste beskrivas med klumpigare differentialekvationer. År 1827, d v s vid ringa 22 års ålder(!), blev han professor i astronomi i Dublin och Astronomer Royal of Ireland, trots att han ännu inte hade tagit sin examen. Han var dock inget vidare som astronom eftersom han inte var särskilt praktiskt lagd.
Senare så blev han professor i matematik istället. Den komplexa analysen intresserade honom vilket ledde till att han uppfann kvaternionerna år 1833 medan han sökte efter ett sätt att multiplicera tredimensionella vektorer. Medan Hamilton gick utmed Royal Canal i Dublin den 16 oktober år 1843 kom han plötsligt på att man skulle multiplicera tredimensionella vektorer genom att introducera en ny typ av imaginär symbol och han kunde inte motstå frestelsen att rista in den grundläggande formeln i en sten på Brougham Bridge. Denna algebra var det första exemplet där den kommutativa lagen (ij=ji) inte gäller. Kvaternionerna har inte fått någon stor betydelse inom fysiken p g a att den har fel utséende på den kvadratiska formen samt att det inte finns några holomorfiska funktioner baserade på kvaternioner. Dessa brister går inte att lösa utan att ta väck någon av kvaternionernas speciella egenskaper. Kvaternionerna har dock fått applikationer inom datorgrafik på senare år där de används för effektivare vridningar i datorspel.
De sista åren blev Hamilton inåtvänd och började arbeta och dricka för mycket innan han dog år 1865.
Källor:
[1]: Penrose, Roger: "The Road to Reality", s. 201.
[2]: Ny Teknik, 2005-09-14, nr 37, s. 39.