På denna sida publiceras bilder med text som jag har tagit med egna teleskop eller med fjärrstyrda teleskop.
Asteroiden 433 Eros var den första som upptäcktes med bana som går nära Jorden år 1898. År 2000 besökte sonden NEAR-Shoemaker. Eros är den enda asteroiden som ett mänskligt föremål har mjuklandat på.
I januari 2012 passerade Eros närmare Jorden än den har sedan år 1975 enligt Sky & Telescope och når apparenta magnituden 8,6 som mest.
Den exakta positionen beräknades genom att interpolera positionen från IAU Minor Planet Center's Minor Planet & Comet Ephemeris Service på några timmar när, lokal tid.
Teleskop: iTelescope.net Teleskop 5. (Takahashi Epsilon 250 f/3,4, SBIG ST-10XME). Exponeringstid: 180 sekunder, Binning: 1x1, Filter: Clear. 2012-02-03 kl 02:00 och kl 03:00 (CET -7 t).
Eros är den starka ljuspunkten i mitten av bilden som flyttar sig i 30 graders vinkel. Ytterligare minst en asteroid är synlig i bilden.
Krabbnebulosan är resterna efter supernovan som exploderade i Oxens stjärnbild år 1054 och observerades bl a av kinesiska astronomer. Den är även det första objektet i Charles Messiers katalog över nebulösa objekt.
Teleskop: iTelescope.net Teleskop 5. (Takahashi Epsilon 250 f/3,4, SBIG ST-10XME).
Filter: Clear, antal exponeringar: 3 st, exponeringstid: 120 sekunder, binning: 1x1.
Filter: Röd, antal exponeringar: 1 st, exponeringstid: 60 sekunder, binning: 2x2.
Filter: Grön, antal exponeringar: 1 st, exponeringstid: 60 sekunder, binning: 2x2.
Filter: Blå, antal exponeringar: 1 st, exponeringstid: 60 sekunder, binning: 2x2.
Dithering aktiverad.
2012-02-19 kl 10:20 (CET -7 t).
Bilderna är behandlade och kombinerade i programvaran Iris.
Krabbnebulosan är ganska röd i färgen på denna bild.
Venus passerade under Sveriges nationaldag 6/6 år 2012 framför Solen sett från Jorden. Det var bara åtta år sedan förra gången år 2004 vilket kan få det att låta vanligt men fenomenet har bara inträffat åtta gången sedan 1600-talet. Nästa tillfälle sker om 105 år (2117-12-11). Venuspassagen började kl 04:16 i Göteborg då Solen gick upp (passagen började dock kl 00:04) och pågick tills kl 06:54. Tyvärr var det moln framför Solen under största delen av Venus passage genom Solens rand.
Tyske astronomen Johannes Kepler (1571-1630) beräkna tillfällena för Venus och Merkurius passager framför Solen. Han förutsade Merkurius passage år 1631 och den observerades av Pierre Gassendi. De Rudophinska tabellerna, som Kepler hade sammanställt med data från Tycho Brahe, stämde dock inte tillräckligt rätt för att förutsäga Venus passage år 1639. Det gjorde däremot astronomerna Jeremiah Horrocks och William Crabtree som var de första att beskåda en hel passage av Venus. Venustransiten har historiskt sett använts för att beräkna avståndet från Jorden till Solen. I dag är de intressantaste faktorerna att studera hur Venus atmosfär reflekterar ljuset från Solen och black drop effekten.
Teleskop: Celestron CGEM 800 EdgeHD. Kamera: Canon EOS 7D. Exponeringstid: 0,2 sekunder, Binning: 1x1, Filter: Baader Astro Solar. 2012-06-06 kl 04:32 (CET +2 t).
Venus har passerat tre fjärdedelar av sträckan över Solens yta. Ett flertal solfläckar är synliga.
9:e maj år 2016 passerar Merkurius framför Solens yta nästa gång.
Min teleskopsetup. Celestron HD800 f/10 korrigerat Schmidt-Cassegrain med CGEM-stativ. Piggyback på detta Explore Scientific ED80 f/6 triplet luftkompenserad apokromatisk refraktor.
Månen passerade ovanligt nära Jorden samtidigt som den förmörkades totalt vilket är ganska ovanligt.
Teleskop: Celestron CGEM 800 EdgeHD. Kamera: Canon EOS 7D. Exponeringstid: 1,6 sekunder, Binning: 1x1, Filter: -. 2015-09-28 kl 04:21 (CET +2 t).
Jorden har förmörkat Månen fullständigt. Ljus från Solen som bryts i Jordens atmosfär bryts av färgas och belyser Månen med rött ljus.
Min teleskopsetup. Celestron HD800 f/10 korrigerat Schmidt-Cassegrain med CGEM-stativ. Piggyback på detta Explore Scientific ED80 f/6 triplet luftkompenserad apokromatisk refraktor.
Månen förmörkas gradvis av Jorden och det röda ljuset växer fram.