Amalie Emmy Noether var en kvinna av judisk börd född i Erlangen, Tyskland, den 23:e mars år 1882.
Hon var under en tid verksam vid universitetet i Göttingen. Blev hela livet motarbetad inom den akademiska världen p g a sitt kön. Försvarades av David Hilbert (1862-1943) som försökte förmå universitetet att anställa henne som privatdocent fast utan lön. Detta gick inte utan hon blev hans assistent men fick senare handleda egna doktorander (tack vare Richard Courant som förestod institutet). Hennes pappa, Max Noether, var en ansedd professor i matematik vid universitetet i Erlangen.
Hon utvecklade bl a Noethers sats som handlar om vissa egenskaper hos matematiska och fysikaliska teorier och utgör en av grundstenarna i både den allmänna relativitetsteorin och delar av partikelfysiken.
Kretsen av studenter runt henne var bland de aktivaste vid universitetet som var en av de ledande i världen vid denna tidpunkt. Emmy hade flera doktorander som disputerade med henne som handledare. Hon var kraftig, pratade fort och högt, struntade i sitt yttre, men var en varm människa full av liv, enligt kollegan Hermann Weyl (1885-1955) som också ansåg att hon var den största kvinnliga matematikern i historien.
När Nazisterna kom till makten år 1933 flydde hon till USA där hon fick en kortvarig tjänst - igen utan lön - innan hon dog i samband med en operation den fjortonde april år 1935 i Bryn Mawr, Pennsylvania, USA, vid endast 53 års ålder.
Källor:
[1]: Wikipedia, Amalie Emmy Noether, 2018-01-22.