Kommunikation med andra civilisationer

Astrobiologi

Enligt Yuval Noah Harari, författaren av boken "Sapien", så finns det bara en civilisation på Jorden. Vi behöver alltså komma ut från Jorden för att träffa andra civilisationer.

För att kunna kommunicera med civilisationer på andra ställen i Universum samt att kunna förflytta sig dit så behövs kommunikation.

Kommunikation av information kan bl a ske på följande sätt:

  1. Elektromagnetiska signaler: Man kan skicka radiovågor, som är transparenta för stoft i det kosmiska mediet, för att skicka information i ljushastigheten i vakuum. Dessa kan skickas ut via (jättelika) teleskop som det i Arecibo vilket ger en smal lob om man vet vart man siktar.
    Man kan även skicka laserljus, vilket är parallellt synkroniserat och har hög energi. Det möjliggör hög bittakt men kräver att man siktar väldigt rätt eftersom loben är betydligt smalare än för ett radioteleskop.
  2. Mentala vågor: Om Universums liv har en gemensam grund i den fundamentala fysiken och biologin så bör det vara möjligt att skicka mentala vågor. Dessa verkar inte vara begränsade av ljuset hastighet i vakuum eftersom de har kvantmekaniskt icke-lokalt ursprung. Det går för väldigt tränade varelser. Troligtvis är andra civilisationer, som har nått längre än Sapiens, betydligt bättre på detta eftersom de har tränat och utvecklat detta över många generationer. Och att denna hos de flesta biologiska varelser inneboende egenskap är undertryckt i Sapiens materialistiska samhälle.
  3. Gravitationsvågor: Är inte rimliga att använda i dagsläget eftersom det kräver makroskopiska objekt i storleksordningen solmassor för att uppnå skuvning på 10^-9 på 100 ljusårs avstånd. Dessutom är bittakten låg jämfört med laserljus men inte jämfört med radioparaboler. Gravitationsdetektorer är idag (2019) kapabla att detektera skuvningar av storleksordningen 10^-21 idag. Det finns anledning att tro att denna förmåga kommer att förbättras med flera magnituder när gravitationsdetektorer blir allt vanligare.
  4. Neutriner: Går i teorin men är inte särskilt praktiskt.

Transport till andra stjärnsystem:

  1. En G-raket: Farkost med framdrivningssystem som kan ge konstant 9,8 m/s^2 acceleration för att simulera gravitationen. Det gör att människorna som reser med farkosten inte kommer att påverkas av mikrogravitiationens konsekvenser för kroppen som är fallet i omloppsbana runt planet på rymdstationen ISS. Det tar storleksordningen ett år att komma upp i närheten av ljusets hastighet i vakuum. Ju närmare ljushastigheten farkosten går desto mer energi krävs för att bibehålla accelerationen på en Jordytegravitation. Ett problem som måste lösas är att rymdfarkosten kan kollidera med partiklar vilket behöver lösas med sköldar framför farkosten för att leda bort dessa från farkosten.

Tillbaka till Kosmologikas hemsida

© Copyright 2018- Christian Målmark E-postadress

Nästa sida
Copyright © www.kosmologika.net. Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk. Användning i undervisningssyfte eller kommersiella syften är ej tillåten utan tillstånd. Läs mer här: https://www.kosmologika.net/Copyright.html.