Vetenskapskvinnor

Det har genom hela Homo Sapiens moderna historia varit väldigt ont om kvinnor inom naturvetenskapen. Är det kvinnliga könet helt enkelt inte lika intresserat av vetenskap som matematik och fysik eller är det bara som så att de har betydligt fler hinder på vägen till en framgångsrik karriär? Har det kvinnliga könet blivit undertryckt av kyrkan via det Nya testamentet som skrevs 200 år före Jesus födelse av olika anledningar? Hur som helst så finns det i alla fall en handfull kvinnor som har lyckats sätta sitt namn i historieböckerna och jag skall försöka illustrera ett antal av dem här på Kosmologika. De är:

• Sonja Kovalevski (1850-1891): Karismatisk rysk kvinna som ingick skenäktenskap för att komma till Västeuropa och studera matematik. Charmerade Karl Weierstrass, skrev inte mindre än tre doktorsavhandlingar, blev Europas första kvinnliga professor i matematik; detta i Sverige. Forskade om differentialekvationer och vann anonymt det franska Bordinpriset samt skrev framgångsrikt skönlitterära böcker.
• Sophie Germain (1776-1831): Fransyska som tidigt blev intresserad av matematik, ägnade sig åt sig fritidsintresse på heltid, använde sig av synonymen "Mouseur Le Blanc" för att undvika många av fördomarna som fanns om kvinnor och vetenskap samt bevisade Fermats stora sats i specialfallet där exponenten är fem.
• Emmy Noether (1882-1935): Kraftig och burdus tysk kvinna av judisk börd som främst utvecklade Noethers sats.
• Vera Rubin (1928-2016): Galaxforskare ifrån Förenta Staterna som blev den första kvinnan som fick observera vid Palomar observatoriet. Fann bevis för mörk materia i galaxer.
• Lise Meitner (1878-1968): Utforskade teorin bakom atomfysikens fission, tillsammans med sin brorson Otto Frisch, år 1944. De gjorde upptäckten i Kungälv, Sverige, efter att i egenskap av judinna ha flytt från nazisterna i Österrike och fått en fristad här. Otto Hahn tilldelades 1944 års Nobelpris i fysik för upptäckten, odelat, när det åtminstone borde delats med Meitner.
• Marie Curie (1867-1934): Historiens duktigaste och framgångsrikaste vetenskapskvinna som vann Nobelpriset två gånger. Första gången i fysik och andra gången i kemi.
• Annie Jump Cannon (1863-1941): Astronom från Förenta Staterna som tillsammans med Edward Pickering utvecklade stjärnornas Harvard-klassifikation.
• Caroline Herschel (1750-1848): Upptäckte flera kometer och var första kvinnan som blev betald vetenskapskvinna (i England).
• Lisa Randall (1962- ): Partikelfysiker och kosmolog som är Frank Baird professor i fysik vid Harvard University i Boston. Bidrog till Randall-Sundrum-modellen om extra dimensioner. Föddes i Queens, New York, år 1962. Gick på Peter Stuyvesant High School där hon var klasskamrat med Brian Greene (1963- ). Vann förstapris i Westinghouse Science Talent Search vid arton års ålder. Lisa doktorerade i teoretisk fysik vid Harvard University år 1987 med Howard Georgi som handledare. Randall har forskat om supersymmetri, kosmisk inflation och allmän relativitetsteori. Hon har skrivit fyra böcker där den första heter "Warped Passages: Unraveling the mysteries of the Universe's hidden dimensions and knocking on Heaven's Door" år 2011.
• Ada Lovelace (1815-1852): Född i London, England. Barn till Lord Byron (1788-1824) och Lady Byron. Blev matematiker och utvecklade mekanisk dator tillsammans med Charles Babbage (1791-1871). Hon skrev det första datorprogrammet och algoritmen i modern tid år 1842.
• Maria Agnesi (1718-1799): Italiensk matematiker och filosof född i Milano. Första kvinnan som skrev en matematisk handbok och första kvinnan som blev professor i matematik vid ett universitet. Jobbade på att integrera analys med algebra. Skrev introduktion till Leonhard Eulers arbeten.
• Renata Kallosh (1943- ): Föddes i Chernowitz, Ukraina, år 1943. Tog kandidatexamn i fysik vid Moskvas statsuniversitet år 1966 och doktorsexamen ifrån Lebedev fysiska insitut år 1968. Blev professor där innan hon flyttade till CERN år 1989. Renata flyttade till Stanford University år 1990 och har varit verksam där sedan dess. Hon är mest känd för sina bidrag till supergravitation, d v s den supersymmetriska generaliseringen av den allmänna relativitetsteorin. Hon introducerade en ny partikel kallad Nielsen-Kallosh. Hon fick Lise Meitner-utmärkelsen av Göteborgs universitet år 2009. Kallosh är även gift med Andrei Linde (1948- ).
• Irène Joliot-Curie (1897-1956): Dotter till Marie Curie och Nobelpristagare i kemi år 1935.
• Cecilia Payne-Gaposchkin (1900-1979): .
• Maria Goeppert Mayer (1906-1972): .
• Rita Levi-Montalcini (1909-2012): .

Källor:
[1]: "Get to know these 91 famous female scientists" , ThoughtCo.com.