Pierre de Fermat var ett i raden av franska matematiska genier och kallas numera för amatörernas konung eftersom han aldrig jobbade med matematik professionellt. Han föddes troligtvis i Beaumont de Lomagne, nära Toulouse, den 17 augusti år 1601 som son till en läderhandlare. Han fick sin tidiga utbildning hemma och skolades till jurist. Vid 30 års ålder fick han posten som kanslist vid det lokala parlamentet i Toulouse vilket innebar att han hade gott om tid över till sitt största fritidsintresse; matematiken. Han publicerade väldigt lite material under sin livstid men han korresponderade flitigt med många av tidens ledande matematiker. Han berikade som många delar av matematiken med så många viktiga bidrag att han har blivit kallad den största franska matematikern under 1600-talet. Dog i Castres eller Toulouse den 12 augusti år 1665.

Av Fermats så vitt skilda bidrag till matematiken så är den främsta av dessa grundandet av den moderna talteorin år 1635. Inom detta område hade Fermat en extraordinär förmåga och intuition. Att Fermat uppmärksammade detta område berodde på att en latinsk översättning av Diofantos "Arithmetica" gavs ut i Frankrike år 1621. Fermat hade egenheten att skriva alla kommentarer och nya upptäckter i marginalen på böckerna. Likaså med hans exemplar av "Arithmetica" där de största bidragen till talteorin finns. Bland annat Fermats lilla och stora sats som han numera är mest berömd för av det han har åstadkommit. Han bidrog till geometrin, differentialkalkylen och talteorin. Hans korrespondans med Blaise Pascal (1623-1662) ledde till sannolikhetens grundande år 1654.

Källor:
[1]: Wikipedia, Pierre de Fermat, 2019-01-16.