Alternativa klassiska kosmologier















Det finns ett antal föråldrade men av historiskt intresse intressanta teorier.

Steady State teorin

Steady State teorin kan översättas med "jämviktsteorin" och skapades år 1948 av Hermann Bondi (1919- ), Thomas Gold samt Fred Hoyle (1915-2001) som ett komplement till Big Bang teorin. Gold och Bondi använde sig av den kosmologiska principen som säger att universum ser likadant ut från alla ställen i universum med komplementet att universum ser likadant ut vid varje tidpunkt. Hoyle använde sig av en mer matematisk metod som byggde på relativitetsteori. Universum är i stora drag oföränderligt eftersom materian minskar expansionenshastigheten om den är för stor och ökar den om den är för liten. Ständigt skapas ny materia för att kompensera galaxernas flykt ifrån varandra och bibehålla samma densitet. Teorin dog i och med upptäckten av den kosmiska bakgrundsstrålningen av Arno Penzias (1933- ) och Robert Wilson (1936- ) år 1965 i kombination med resultat ifrån B2FH-uppsatsen, som ironiskt nog Hoyle var med om att skriva, och som sade att väte och helium måste ha producerats vid Universums skapelse.

Plasmakosmologi

Tar hänsyn till de elektromagnetiska krafter som påverkar de makroskopiska objekten förutom den dominerande gravitationen. Man talar om birkelandströmmar efter norrmannen Kristian Birkeland (1867-1917) som forskade runt plasmans påverkan av det interstellära mediet vid sekelskiftet. Plasma är ett fjärde tillstånd förutom fast-, flytande- och gasmateri och plasma liknar mest en gas av de tre. Plasma leder ström mycket bättre än t ex koppar och guld. Plasma producerar stora mängder elektromagnetisk strålning. Synkrotronstrålning är en form av plasmastrålning och uppmärksammades i astronomiska sammanhang av bl a Hannes Alvén, Nicolai Herlofson och Karl Kieperheuer.

Tillbaka till Kosmologikas hemsida Nästa sida