Astronomi & rymdfart

Tillsammans med matematiken och filosofin så är astronomin en av de absolut äldsta existerande vetenskaperna. Trots att ämnet är så gammalt så händer det mer än någonsin inom astronomin. Under de senaste åren har bl a följande konstaterats:


Rymdprojekt

Länkarnas ordning har jag rankat efter (i mitt tycke) fallande aktualitets- och sevärdhetsgrad (senast uppdaterad 2011-10-16):

Pågående projekt

Genomförda projekt 

Framtida projekt

Ett nyhetsblad som kommer ut varje vecka med det senaste som händer inom rymdfarten är Jonathan McDowell's Space Report. Han gör även Sky & Teleskope's sida om rymdfart varje månad.


Solen

Så här ser Solen ut just för tillfället på en hel uppsättning sätt; bilderna är vanligvis bara några timmar gamla. I stort sett alla bilder som inte är svartvita är färgkodade för att öka deras intryck. De är ordnade efter ökad våglängd undantaget de magnetiska bilderna som inte har någon elekromagnetisk våglängd. Genom att klicka bilderna kan du ladda hem högupplösande varianter av dem och genom att klicka på länkarna under bilderna kan du få mer information om bilderna och instrumenten som har tagit dem.


Fe IX/X 17,1 nm
(EIT - SOHO)


Fe XII 19,5 nm
(EIT - SOHO)

Fe XV 28,4 nm
(EIT - SOHO)

He II/SI XI 30,4 nm
(EIT - SOHO)


Kalcium 393 nm
Kitt Peak


MDI 676 nm
(MDI - SOHO)


LASCO C2
(SOHO)


LASCO C3
(SOHO)


Spektrumheliograf
1083 nm (Kitt Peak)


Magnetogram
(Kitt Peak)


Koronan
(Mauna Loa)


Röntgenstrålning
(Yohkoh)


Hitta din egen komet!

En revolution inom upptäckandet av kometer har skett i och med LASCO-instrumentet (Large Angle and Spectrometric COronagraph) ombord på SOHO. Mer än 1000 st kometer nära Solen har upptäckts på ett par år. Bli den andre genom tiderna i Sverige som hittar en komet! Du behöver inte mycket mer än tålamod, envishet och lite tur...


Observatorier

För att studera och kartlägga Universum så används bl a olika typer av teleskop. De främsta teleskopen finns numera placerade på ifrån civilisationer avlägsna platser där atmosfärsförhållandena och vädret är optimala samt ljusföroreningarna är ett minimum. Europas rymdorganisation, ESO, har sina främsta observatorieplatser i Chile (La Cilla och Cerro Paranal) på södra halvklotet samt Kanarieöarna (Las Palmas) på norra halvklotet medan USA har sina i Chile (Cerro Tololo) respektive Hawaii (Mauna Kea) på Hawaii.

European Southern Observatory 

VLT (Very Large Telescope): Är ESO:s stolthet som har byggts på berget Cerro Paranal i Chile och har gett ESA och Europa en frontposition inom den observationella astronomin som endast överträffas av HST. Här finns ett av de absolut bästa atmosfärsförhållandena i hela världen. Består av fyra 8 meters teleskop som dels kan arbeta var för sig och dels kan kopplas samman med interferometri till ett teleskop med en ljusinsamlande diameter på 16 meter. Det första teleskopet, VLT UT1, blev klart under hösten år 1998 och överträffade specifikationerna. Flera detektorer har tagit fram, bl a ? och ISAAC.

La Cilla observatoriet: Här finns en hel uppsättning teleskop för olika ändamål. Det främsta är dock det mycket lyckade NTT (New Technology Telescope) som m h a aktiv optik tar mycket bra fotografier. ESO:s 3,6-meters teleskop är dock det största optiska teleskopet här. Swedish-ESO Submillimetre Telescope (SEST) är ett 15-meters radioteleskop byggt av Sverige.

La Palma: Här ligger ESO:s största observatorium på norra stjärnhimlen. NOT (Nordical Optical Telescope) är ett av de bästa teleskopen här och är ett samarbete mellan Sverige, Danmark och Finland.

Det största enskilda teleskopet i Världen är sedan år 1994 Keck teleskopen på Mauna Kea, Hawaii. Primärspegeln har en diameter på 10 meter och består av 36 stycken segment. År 1996 blev dessutom ytterligare ett teleskop klart, Keck II, som kan kopplas ihop med det första teleskopet via optisk interferometri och därigenom få en ljusinsamlingsförmåga motsvarande en spegel med diametern drygt 14 meter.

Onsala observatorium: Är den svenska nationella anläggningen för radioastronomi. Har varit med i ledningen av VLBI sedan starten på 1960-talet. Det finns två stora radioteleskop där. Den med 25 meters diameter används bara några månader per år. 20 meters-antennen är finns innanför en radom som gör den mindre känslig för snö och speciellt för stark vind vilket är vanligt på Råö precis vid havet. Radioteleskopen kan mäta frekvenser från 2 till 116 GHz. På denna sida finns mer specifik information kring vad teleskopen observerar just nu, status på instrumenten, vädret där och dylikt.


Astronomiska tidsskrifter

 


Spana in NASA:s nyhetssida.


Är du intresserad av kometer så är S&T kometsida den rätta källan för dig.


Se biografierna om dem som har fått Bruce medaljen som ger en bra uppfattning om många av de största astronomerna under 1900-talet. Pristagarna har en viss tendens att vara från Förenta Staterna samt ganska experimentellt inriktade. Ett antal svenskar (Oskar Backlund (1846-1916), Carl Charlier (1862-1934) och Bertil Lindblad (1895-1965)) har fått priset samt några av mina favoritvetenskapsmän, bl a Fred Hoyle, Subrahmanyan Chandrasekhar och Yakov Zel'dovich


En sida på nätet om astronomi som ändras varje dag är Astronomy Picture of the Day där en spännande bild kommenteras av en professionell astronom. Passa gärna på att studera de arkivet som innehåller mer än 2000 stycken bilder. 


Om du är intresserad av ett astronomiprogram för att hålla reda på vad som händer på Jorden och de övriga planeterna och som dessutom är gratis så skall du hämta hem Home Planet. Detta windowsprogram är gjort av John Walker - samma person som grundade AutoCAD - och det upptar ungefär sju megabyte på hårddisken. 


Om du är intresserad av Solsystemet så är det ett måste att besöka Calvin Hamiltons Views of the Solar System. En liknande sida är The Nine Planets.


Rymdteleskopet Hubble (HST) börjar nu bli medelålders och man börjar tänka på att utveckla en ersättare till detta oerhört dyra, men lika framgångsrika teleskop. En ersättare kallad James Webb Space Telescope håller nu på att konstrueras och kan skjutas upp år 2011. 


Ett sätt att få tillgång till vetenskapliga händelser och framsteg inom främst fysik och astronomi är att läsa Physics News som publiseras av The American Institute of Physics. En gång varje vecka så kommer ett nytt nyhetsbrev ut.


Ett måste för alla seriösa astronomer är att regelbundet läsa Astrophysical Journal. Sedan något år tillbaka så finns den tillgänglig på nätet. Under en övergångsperiod var den gratis men numera kostar det tyvärr stora pengar att läsa den.


Ytterligare en mycket bra sida om rymden samt rymdfart är S.P.A.C.E.


Planetary Society är en organisation i Förenta Staterna som verkar för utforskandet av Solsystemet och då främst genom bemannade färder till Mars. Organisationen startades år 1980 bl a av nyligen avlidna astronomen Carl Sagan och dess största affischnamn är numera Steven Spielberg.


En otroligt bra simulator är Solar System Simulator där du kan observera ett godtyckligt objekt i Solsystemet ifrån ett annat godtyckligt objekt. Objektens ytor är till och med verkliga. Denna simulator togs fram vid NASA för att kunna studera rymdfarkosternas banor genom Solsystemet innan de ens hade skjutits upp. Ett mästerverk ur grafiksynpunkt!


NASA och Space Telescope Science Institute har startat en Heritage sida som uppdateras den första torsdagen varje månad.


De som söker sig till mer djup information om naturvetenskap som finns i artiklar får inte missa arXiv.org e-Print archive där en mängd forskare ideellt har lagt in sina artiklar.


Iridium-satelliterna, som skickades upp i slutet av 1990-talet för att ge tillgång till satellittelefoni, finns i ett stort antal och har dessutom tre stora antenner som fungerar som speglar. Kommer man i rätt vinkel till antennerna fungerar dessa reflekteras Solens ljus och satelliten kan bli 25 gånger ljusstarkare än Venus. Du kan se detta fenomen nästan varje dag om du vet var och när du ska titta.


Vill du ha en bakgrundsbild på datorskärmen med astronomiska motiv är HST:s sida för detta perfekt.


Google har tagit fram kartor för Månen och Mars på samma sätt som redan finns för Jorden.


I Extrasolar Planets Encyclopedia håller Jean Schneider, verksam vid Paris observatorium, koll bl a på antalet kända exoplaneter. (090111)


Christer Fuglesangs nyhetsbrev. (090114)


Hubble Legacy Archive går det att hitta rådata från Hubble Space Telescope. Men lite energi och fyndighet går dett att producera egna forskningsresultat utifrån dessa. Kanske det blir samma gensvar som hos SOHO där mestadels amatörer har hittat de hittills upptäckta nu drygt 1500 st kometerna. (090226)


Robotbyn är en bra svensk sida med rymdfart och Solsystemet som tyngdpunkt. Bakgrunden till informationen om rymdfarten är att författaren bor i byn Vidsel i Älvsbyn och arbetar på testområdet där för robotar och flygplan som administreras av svenska försvaret. Det finns även information om bl a astrofysik, kosmologi och grundläggande fysik som också är intressen hos författaren Bo Öberg. (090826)


Uniview är en svensk grafikmotor som är specialiserad på bilder av astronomiska objekt. Finns dock främst för professionellt bruk på observatorier m m. (090906)


På NASA:s Extreme Planet Makeover kan man modellera planeter efter avstånd från stjärnan, planetens storlek, stjärntyp och planetålder.


Via Zooniverse kan man hjälpa till med flera olika astronomiska klassifikationer. Hos Galaxy Zoo kan man klassificera galaxer från Sloan Digital Sky Survey. Detta projekt är en fortsättning på Galaxy Zoo 2 som numera är avslutat. (120131)

Man kan leta efter exoplaneter från data som Kepler har samlat in hos Planethunters.org. Man kan även leta efter supernovor.


Hos iTelescope kan man hyra riktigt bra instrument på riktigt bra observationsställen. Bl a har teleskopet G17, med 0,43 meter aperatur och infrarödegenskaper, amatörvärldsrekordet i att se längst bort med 12,79 miljarder ljusår. I New Mexico, USA, Nerpio, Spanien, och Officer, Australien, finns teleskop av riktigt hög klass. För i storleksordningen tio kronor i minuten kan man använda dessa instrument.

 

Tillbaka till Kosmologikas hemsida